ett förslag på produktutvecklingsuppgift

Som ni vet vid det här laget pluggar jag för att bli en av landets mest pålästa tekniklärare . I kursen Teknikdidaktik 7,5 hp skulle vi  skapa och analysera ett undervisningsmoment kring produktutveckling. Produkten kunde vara idrottsredskap, hjälpmedel för funktionsnedsatta, en toalett eller en multiskolväska. Så här tänkte jag:

Multiskolväskan

eller

Från skolväska via dator till molnet?

Presentation av uppgiften:

”I alla tider har det funnits behov av att förflytta saker och information mellan hemmet och skolan för eleverna i densamma. Från folkskolans tid har skolväskan varit en symbol för detta. Vad händer när vi i skolan tar steget in i en mer och mer digitaliserad tid? Vad ställer detta för krav på skolväskan? Vad händer när den vanliga fysiska skolväskan inte har samma funktion längre? Vad behöver elever ha för typ av skolväska i sin vardag nu? ”

Helena Kvarnsell 2013

Detta är en uppgift i teknik för grundskolans högstadium. Tanken är att eleverna ska få arbeta med ett teknikutvecklingsprojekt som inte är fysiskt utan digitalt. Uppgiften tar avstamp i elevernas egen vardag ett sätt att få dem att fundera på hur de kan använda modern informationsteknik för att underlätta skolarbetet. Eleverna kommer att ta fram ett förslag på elevportal/lärplattform/digital skolväska och de kommer att uppmuntras att visa upp sina förslag för skolledning och /eller externa aktörer på lärplattforms-marknaden.

Eleverna och förutsättningar

Den tänkta elevgruppen går i grundskolans högstadium. Det underlättar om gruppen är har varsin surfplatta/dator eller tillgång till datorsal men mycket av arbetet går också att göra via en smartphone eller analogt med papper och penna.

Uppgiften fungerar i vilket klassrum som helst, det behövs inte några särskilda maskiner eller säkerhetsdetaljer.

Uppgiften fungerar såväl i helklass som i halvklass.

Mål:

Ur Centralt innehåll för Teknik årskurs 7-9  (Skolverket 2011, 271-272) kommer följande att behandlas:

Tekniska lösningar

• Tekniska lösningar inom kommunikations-och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, för­slag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklaran­de ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions-och teknikutvecklingsarbete.

Teknik, människa, samhälle och miljö

• Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet.

De kunskapskrav (Skolverket 2011, 276) som eleverna kommer att bedömas mot är:

Kunskapskrav för betyget E	Kunskapskrav för betyget C	Kunskapskrav för betyget A
Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.	Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord.	Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.

Koppling till andra ämnen:

Det finns goda chanser att samarbeta med läraren i samhällskunskap och/eller läraren i svenska då det finns anknytande teman i dessa ämnens centrala innehåll. Att koppla ihop olika skolämnen med varandra skapar en helhet för eleverna.

Samhällskunskap:

Information och kommunikation

• Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier. (Skolverket 2011, 202 )

Svenska:

Tala, lyssna och samtala

• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. (Skolverket 2011, 226 )

Övriga mål:

Från lgr11 kap 2.2

Skolans ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

• Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra känna tillit till sin egen förmåga
• Kan använda moderna teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Skolverket 2011, 13-14)

Metoder:

Nedan följer en förklaring till de metoder som kommer att användas.

Gruppindelning:

Läraren delar in eleverna i grupper om 3-4 elever. Detta kan ske genom lottning eller att läraren bestämmer utifrån sociala eller pedagogiska tankar.

Brainstorming

Gruppen sitter utspridd i klassrummet (d.v.s. inte på ”pratavstånd”) detta för att minska risken att den eleven somalltid har snabbt till ordet ska ta över brainstormingen. Varje grupp får en länk att gå in på antingen genom corkboard.me eller padlet.com och där ska brainstorming ske, skriftligt genom att idéerna skrivs upp var som helst på denna sida/”vägg”. Man kan använda sig av ”turordning” (Österlin 2011, 55) om man vill. Uppmana eleverna att tänka fritt, fler idéer är bättre än färre. Det ska inte finnas något filter i huvudet om huruvida en idé är bra eller inte.

Om gruppen inte kommer igång kan dessa frågor kanske hjälpa till: Hur skulle man kunna använda Facebook i kommunikationen mellan hem och skola? Hur skulle du som elev vilja hålla rätt på läxor/onlineböcker/länkar/friluftsdagar /prov? Vad finns det för bra saker med dagens portal? Vad saknar du?

Bakgrundskoll

Eleverna uppmanas att göra en undersökning vad som finns på marknaden just nu i form av lärplattformar, sociala medier, omdömesdatabaser osv. Detta för att ytterligare inspirera för funktioner i elevens egna produkter. När bakgrundskollen är gjord uppmanas eleverna att komplettera brainstorming-sidan med fler idéer. Idéer till frågeställningar:

Om skolan där eleverna går på har någon typ av portal/plattform el. dyl. som brukar användas i kommunikationen mellan elev/lärare/vårdnadshavare kan man med fördel ta avstamp i den: ”Vad finns det för fördelar med Skolportalen? Vad saknar du? Osv. Annars kan man använda t.ex. Facebook som grund för att fundera omkring. ”Om man skulle använda Facebook som skolportal, vad skulle du sakna då? Vad skulle vara bra?

“Storyboard”

Låt eleverna strukturera genom att flytta ”postit”lapparna eller anteckningarna, som är gjorda under brainstormingen, till olika hörn av skärmen: bra förslag, förslag som behöver kompletteras, sämre förslag, funktioner sorterade på viktighet. (Österlin 2011, 64)

Sekreterare, ordförande och tidhållare

Under övningen ”Storybord” bör eleverna ha givna roller i gruppen.

Ordförande: Fördelar ordet, ser till att alla i gruppen kommer till tals och att gruppmedlemmarna håller sig till ämnet.

Sekreterare: har i uppgift att flytta lapparna till rätt ställe, komplettera vissa med mer förklaring och ta bort dubbletter.

Tidhållare: Ser till att gruppen håller sig till given tidsram, påminner ordföranden om tiden så att alla lappar hinns med.

Skiss

Gruppen får i uppgift att göra en skiss av lärplattformen (på A3-papper eller digitalt) för att kunna presentera sin idé för klassen

Two stars and a wish

När grupperna skissat upp ett första förslag och presenterat det för resten av klassen har klasskamraterna i uppgift att komma med konstruktiv kritik enligt denna modell. (bilaga 2)

Varje elev skriver under kort tid (ett par minuter) två bra saker med den presenterande gruppens idé och en ska som skulle kunna förtydligas/förbättras. (Lundahl 2011, 139)

Enskild rapportskrivning

I början jobbar gruppen ihop, dock sker rapportskrivandet och modellbyggandet enskilt. Eleverna uppmuntras att ta hjälp av de andra i gruppen för att få respons.

Modellbygge

Eftersom en lärplattform är digital och förmodligen inte passar som fysisk modell kan modellbygget med fördel göras digitalt som en utvecklad karta, eller skiss över hur websidan kan tänkas fungera. För att visualisera funktionerna i lärplattformen kan eleverna använda sig av t.ex Prezi, minmondo, xmind, googlesites el. dyl (se länklista, bilaga 3)

Rapportskrivning:

Vad som ska vara med i rapporten:

• Gruppens första tankar
• Kort om vilka andra ”plattformar” som
• En modell
• En förklaring till funktionerna eleven vill ha med i sin lärplattform
• Tydligt beskrivet varför de olika funktionerna ska vara med och hur dessa stödjer eleven i dennes skolgång.

Översiktlig planering:

Lektioner à 60 minuter

	Innehåll:
Lektion 1	Presentation av uppgift (introduktion till eleverna, bilaga 1) gruppindelning och brainstorming
Lektion 2	Bakgrundskoll, storyboard (med ordförande, sekreterare och tidhållare)
Lektion 3	Skiss tas fram gruppvis
Lektion 4	Skissen presenteras för klassen, ”Two star and a wish” som kamratbedömning
Lektion 5	Modellbygge/rapportskrivning enskilt
Lektion 6	Modellbygge/rapportskrivning enskilt
Lektion 7	Modellbygge/rapportskrivning enskilt
Lektion 8	Inlämning och kort presentation för klasskamraterna

Checklista för elever

Innan du lämnar in ditt arbete, kontrollera att du har gjort allt med ring framför nedan.

E	C	A
Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar …	Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar…	Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar …

Detta visar du genom att:

• Deltaga aktivt i övningen ”Two stars and a wish” där du får tips från klasskamraterna på hur din produkt kan utvecklas.
• Visa på något sätt att du tagit till dig tipsen du fått.

… samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller.

… samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller.

… samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller.

Detta visar du genom att:

• Ha gjort en modell som visar din lärplattform

Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.

Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt.

Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.

Detta visar du genom att:

• Deltaga aktivt i gruppens arbete under brainstorming och storyboard

Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.

Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord.

Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.

Detta visar du genom att:

• Rapporten innehåller skiss eller tankar ifrån början av projektet
• Rapporten innehåller en modell/ritning över din lärplattform.
• Rapporten innehåller en beskrivning av de olika funktionerna i din lärplattform samt hur dessa funktioner skulle inverka positivt på dina studier.

Har du tid över?

Hitta på ett bra namn till din lärplattform.

Fundera över dessa frågor: Skulle du presentera din lärplattform på olika sätt beroende på om du presenterar den för dina klasskompisar, dina lärare, rektorn på skolan eller dina föräldrar? Hur skiljer sig dessa gruppers behov av en lärplattform åt tror du?

Författarens efterord

Jag kunde inte låta bli att testa denna uppgift på mina klasser som jag undervisar. Eleverna har arbetat intensivt och intresserat, det märktes att detta var något de hade idéer om. Alla har kommit igång bra och jag har fått se fina skisser och modeller. Jag har visat upp en elevs arbete för ett företag som sysslar just med elevportaler och dessa konstruktörer visade stort intresse för elevernas tankar. Att arbeta med en verklig mottagare har visat sig framgångsrikt (Puentedura, 2011) och jag kan bara instämma. Rektorn på skolan har också visat ett tydligt intresse för elevernas idéer så det kommer nog bli någon typ av presentation för honom också. Vad jag mer ser när jag arbetar med denna uppgift är hur flickor och pojkar går in i detta med samma energi, något som ibland är svårt att få till i teknikundervisniningen.

Referenslista:

Lundahl, Christian. 2011. Bedömning för lärande. Stockholm: Nordstedts

Skolverket. 2011. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes

Puentedura, Ruben, föreläsning på YBC, Nacka kommun 2011-11-25

Österlin, Kenneth. 2011. Design i fokus för produktutveckling. 3. uppl. Stockholm: Liber

Bilaga 1

Introduktion till eleverna:

Det var en gång en flicka, vi kan kalla henne Helena. När hon började i 7:an fick hon en Salomon-ryggsäck av sina föräldrar eftersom den tidigare ryggsäcken ”Kånken” var utsliten. Helena packade ner biologibok, mattebok, mattehäfte, kalender och pennskrinet i skolväskan och gick iväg till skolan. På klassrådet fick alla eleverna i klassen ett papper med inbjudan till ett föräldramöte som skulle hållas på skolan om tre veckor. Lappen skulle hem till föräldrarna och när de läst skulle en del av lappen klippas av, skrivas på och tillbaka till skolan. Helena packade ner lappen och hoppades att hon skulle komma ihåg att lämna den till mamma när hon kom hem. I kalendern som Helena alltid hade i ryggsäcken skrev hon in läxor, prov och annat som inte fick glömmas bort. Ibland brukade mamma skicka med lappar om tandläkarbesök och sån’t som Helena skulle komma ihåg att ge till sin klassföreståndare.

Så såg det alltså ut tidigare…

Hur ser era behov ut idag? När ni har interaktiva böcker online, som ni når från vilken ”device” som helst, en kalender som ni via ”molnet” kan synka med vem ni vill? Ni ska under de närmsta tekniklektionerna få jobba med produktutveckling av en digital skolväska. Vi kan kalla det ”lärplattform” eftersom det är en plattform som på alla sätt ska underlätta lärandet.

 

Länklista:

Ladda ner xmind (verktyg för tanke/begreppskarta)

http://www.pim.skolverket.se/xp/handledningar/Om-PIM/Programvaror-i-PIM/7/

Tanke/begreppskarta online:

http://www.mindomo.com/

Prezi (presentation online): http://prezi.com/

Skapa egna websidor: http://sites.google.com/ eller  http://www.n.nu/

”post-it”-lappar online: http://corkboard.me eller http://padlet.com

intensiva veckor…

 

 

Trevligt, intensivt, roligt, inspirerande, lite utmanande och rätt så spännande. Så kan de senaste veckorna i mitt lärarliv beskrivas. Jag har gjort massor av trevliga saker: Varit i Nynäshamn och pratat med matte/NO-lärare, gått vidare till final i innovativa lärartävlingen, pratat i Nacka-montern på SETT, träffat twänner, nya och gamla. Ätit middag med coola skolpersoner, haft folk på besök i klassrummet, intervjuats av kommunen, varit i Malmö och träffat mattelärare, träffat NT-utvecklare och några från Skolverket, pluggat, varit på pedagogisk pub, bestämt mig för att skriva en tekniklärobok och äntligen fått min lärar-legitimation. Och mellan allt detta massor med trevliga lektioner med 7a och 7b, samt en del konferenser. Multitaskande som jag är passade jag på att göra denna sammanställning av LGR11:s alla förmågor under en del av en konferens som inte direkt rörde mig…

”Lärarnas guide till sociala medier”

fortsättning på Teknikområdet Kommunikation, datorn och internet 

Mina elever i 7a har skrivit fantastiska lärar-guider till Facebook, Instagram, Twitter, Youtube och Dayviews. Se och njut (och lär)

Lärarguide till Twitter from helkva

Lärarguide till Instagram from helkva

Lärarguide till Facebook from helkva

Lärarguide till Youtube from helkva

Lärarguide till Youtube from helkva

Lärarguide till Dayviews from helkva

 

Pedagogisk pub

Igår var det dags för Pedagogisk pub i Stockholm, närmare bestämt på Bishops Arms på Vasagatan 7, centralt som bara den.

Jag kunde inte deltaga på den förra och hade alltså sett fram emot detta tillfälle i över en månad

Eventet finns som en sida på facebook och där går man in och ”gillar” så får man info om nästa gång (1/5): http://www.facebook.com/PedagogiskPub

Så här beskrivs pedagogisk pub på sidan:

Visionen och idén var Trevor Dolans. 

Vi tar oss an denna fantastiska idé och fortsätter det vi påbörjade i mars. 

 Första onsdagen varje månad träffas vi under lättsamma förhållanden och tar tillvara på varandras kunskaper och idéer. 

 Kom som du är och delta i diskussioner kring pedagogiska frågor, helt opretentiöst och utan förberedelser. Ett givande och tagande som berikar.

Vi var ca 25 kanske fler som gjorde precis detta. Jag hade suttit och pluggat innan, några hade jobbat, några hade lov.

Jag kom bland de första, så’n är jag alltid, men det var redan några på plats bl.a någon jag pluggat på LHS med, någon jag pratat skola med på en bänk i Vaxholm, någon jag brukar skjutsa hem ibland och bli hemskjutsad av eftersom vi delar kommun. Senare droppade det in några jag träffat på Edcamp Stockholm, någon jag suttit i ”The Cage” med på skolforum, någon jag minglat med på Framtidens Lärande, någon som besökt mig i mitt klassrum, någon jag sett föreläsa, någon jag läst på Stockholms universitet med och några som jag följer med glädje på Twitter och Facebook. Dessutom hade jag turen att träffa på några som jag inte kände till sedan tidigare.

Jag är så glad för mitt utökade kollegium, ni ger mig så mycket inspiration och intellektuella utmaningar. Utan er skulle jag slutat utvecklats för länge sedan.

Vad pratade vi om då? Ja runt mig pratades inte om något annat än skola faktiskt, men det var ju också tanken. Samtalsämnena kan variera nog på temat skola. Jag var mer (ofta mer, förlåt mig och jag maler på ibland, jag är en smula manisk) eller mindre delaktig i div. samtal rörande: IT i skolan, 1:1-satsningar, vilken platta/dator, kodning i skolan, kurs och konferens, BETT, SETT och Framtidens Lärande, kanske något lite om någon chef eller politiker, Nacka kommun som skolkommun, Volvo IT, bedömning, teknikdidaktik, ämnesbehörighet, legitimation, skoledarens roll, bibliotek, utlåning av tekniska prylar, LGR11, förlag, online-resurser, nyanlända, goda förebilder, PIM, bisysslor och massor med fler ämnen. Ändå missade jag ännu fler. Jag hoppas att jag hinner prata mer med ännu fler nästa gång. Fyra timmar gick fort!

Vi ses väl den 1/5?

”Kommunikation, datorn och Internet” teknik år 7

Just nu undervisar jag om temat ”Kommunikation, datorn och Internet” i år 7.

Det centrala innehåll jag tänkt behandla i detta avsnitt är:

• Tekniska lösningar inom kommunikations-och informationsteknik för utbyte avinformation, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.
• Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.
• Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet

 

Nå, så här har jag gjort:

Lektion 1: Jag berättar en målande historia om en flicka som var 13 år 1989 och gick i skolan på Björknässkolan. I texten nämner jag alla sätt som hon kommunicerade med  lärare, familj och vänner på. Brev, heta linjen, fast telefon med sladd, telefonkiosk, små lappar, växeln på pappans jobb, högtalare i klassrummet, blyertsmeddelande på vännens skåp, lappar på hallgolv och köksbord, dyra riks-samtal och allt annat som hörde förra seklet till.

 

När eleverna fått lyssna ett tag fick de 20 minuter på sig att skriva om sin egen dag och hur du kommunicerar med sina vänner, släktingar och lärare. Anteckningarna sparade de på sin dator.

 

Läxa till nästa lektion var att intervjua någon förälder om hur de kommunicerade med sina vänner och släktingar när de var i samma ålder som  eleven är nu.

 

Lektion 2: Nu blev det gruppdiskussion. Jag lottade grupperna så de blev 3-4 elever i varje. En blev ordförande, en sekreterare och en tidhållare och sen fick de i uppgift att prata om frågorna:

• Vilka är skillnaderna i kommunikationen då och nu?
• Vilka prylar användes då/nu?
• Vilka sätt är samma då och nu?
• För och nackdelar med de olika sätten.

Svaren mailades sen till mig och de andra gruppmedlemmarna.

Det var fantastiskt att lyssna på diskussionerna! Fraser som ”Helena, vad är en fax?” ”Min pappa berättade om något de kallade telefonkedja” och ”Mamma berättade att det var jätteviktigt att bestämma både var och när man skulle ses, typ Pressbyrån uppe ELLER nere vid Slussen!”

 

Nu då… Hur går vi vidare…? Tanken är att vi ska Skype-ringa min upp en klass på F-3 på skolan nästa vecka och fråga dem om de vill veta något om Internet och sociala medier. Sen ska mina elever göra någon typ av publik presentation anpassad för 8-åringar om nätet och kommunikation… vi får se hur det blir

Det råder en besvärande brist på matte/NO/teknik-lärare

Jag fick en smickrande fråga om ifall jag ville skriva något för kampanjen ”För det vidare”. Klart jag vill! Här kommer mina tankar:

 

Sverige behöver naturvetare och tekniker men svenska ungdomar väljer inte dess utbildningar på högskola och universitet i den utsträckning som skulle behövas. Inte ens på gymnasienivå väljer tillräckligt många naturvetenskap- eller teknikprogrammet. Detta är en del av en i värsta fall obehaglig ond cirkel som i princip funkar så här: Eleven tycker att det är svårt och tråkigt med matte  och har i värsta fall en lärare som också tycker att det är svårt och tråkigt med matte och då blir det svårt och tråkigt med naturvetenskap också. Om eleven tycker att det är svårt och tråkigt med naturvetenskap kommer eleven inte välja att läsa vidare det eller matematik heller för den delen. Då får vi inte tillräckligt många behöriga sökande till lärarutbildningarna i dessa ämnen och då kommer inte framtidens elever heller få lärare som gillar matte och att undervisa i det och så fortsätter den onda spiralen nedåt och nedåt i all oändlighet… Jag kan bli orolig när jag tänker på detta och samtidigt är jag väldigt glad för att mina egna barn åtminstone kan få hjälp hemma för att tycka att matte och NO/tk är enkelt, utmanande och roligt.

Jag tycker att jag har världens roligaste jobb!  Jag kan inte tänka mig något bättre yrke. varje dag är rolig, jag har direkt respons på om jag är bra eller om jag behöver förändra något för att bli bättre. Jag får lära känna Sveriges framtid, det låter kanske klychigt men det roar mig att tänka att det jag gör i klassrummet kanske påverkar Sverige i någon mån och några år.  Jag får dessutom vara delaktig i dessa elevers ganska tuffa år i högstadiet, dela glädje och sorg, stress och trams med kreativa, pratsamma, ungdomar mitt emellan barndom och vuxenvärld.

Att undervisa just i Naturvetenskap, Teknik och Matematik är roligt och utmanande men väldigt tacksamt. Jag skulle inte kunna undervisa i några andra ämnen. de olika ämnena har sin egen charm: ‘

Biologi med förklaringen på hur kroppen och naturen fungerar och hur vi på bästa sätt tar hand om oss och vår livsmiljö, något som eleverna i denna ålder brukar vara mycket bättre på än vi något äldre och bekvämare vuxna.

Kemi med sitt laborativa, utforskande  spännande arbetssätt där stort förklaras med smått och eleverna ofta för första gången träffar på lab-rockar, brännare, pipetter, indikatorer och annat skoj.

Fysiken som på högstadiet som på högstadiet handlar mycket om att sätta naturvetenskapliga ord på tyst kunskap som eleven haft om friktion, tryck, elektricitet mm.

Tekniken har sin egna charm och kan i vissa fall stå och väga mellan teori och praktik (se tidigare inlägg) men med ett elevaktivt undersökande arbetssätt för att förklara tekniken runt omkring oss är teknikämnet mycket uppskattat hos eleverna.

Matematiken då? Inte kan väl det vara tacksamt och roligt att undervisa i? Jo! Det ligger en viss tillfredsställelse i att lösa problem och de elever som övar problemlösning på rätt nivå får ofta uppleva den känslan. Jag tycker att det vackraste jag får höra på jobbet är ”Aha! Nu fattar jag!”  I matematik finns också massor med stöd i att använda digital teknik för att göra matematiken roligare, mer verklighetsanknuten och enklare att förstå och lära sig. Digital teknik öppnar upp möjligheterna att göra undervisningen mycket mer individualiserad.

Men hur charmiga dessa ämnen är var för sig så är det kombinationen av dem i ett välplanerat ämnesintegrerat undervisningssätt det som  slår allt.

En annan fördel med att vara ma/NO/tk-lärare på högstadiet är att jag har så trevliga kollegor! Naturvetare som valt att jobba i grundskolan istället för ett lab eller kontor någonstans är verkligen något extra. De brinner lagom mycket för sina ämnen men brinner minst lika mycket för mötet med eleverna.

Så…bli kollega till mig! Jag tror inte att du kommer ändra dig! https://www.antagning.se/se/start 

Vill du komma och kolla i ett klassrum innan du bestämmer dig? Välkommen till sal P2 på Björknässkolan, jag och mina elever tar emot med öppna armar.

dokumentation och adminsitration som vatten

Administration och dokumentation är som en älv som hela tiden flyter med en viss hastighet genom landskapet, ibland fylls det på lite eller mycket av regn och smältvatten. Stundtals sinar källorna under längre torrperioder men älven torkar aldrig ut helt. Hur ska vi lärare handskas med älven? Många lärare upplever att de drunknar i strömmen, en del försöker bygga fördämningar och på så sätt skjuta upp arbetsbördan…men när fördämningen brister och t.ex. betygen ska skrivas in…vad händer då? En del lärare låtsas som att det inte är en ström och simmar vidare i samma tempo…då kommer man ingenstans i motströms och efter ett tag blir det både tråkigt och tröttsamt. De lärare som bygger ett vattenhjul som snurrar på av sig självt genom att eleverna bedömer sig själva, bra dokumentationsdatabaser,rutiner och en vilja att se problem som möjligheter. De lärare som gör så, de kan ha ganska roligt i älven, kanske passa på att paddla kajak, flyta med ett tag och kanske till och med surfa lite på vågorna. Dessa lärare glömmer förstås aldrig sin badring/flytväst/armpuffar bestående av pedagogisk kompetens, förbättringsvilja och nyfikenhet.