Studieteknikkurs på Björknässkolan

Jag är så otroligt stolt och nyfiken på hur detta ska gå:

För att ge våra elever på Björknässkolan de bästa förutsättningarna för att lyckas med sina studier utan att för den bli alltför stressade satsar vi nu extra på en studieteknikskurs.

Under höstterminen kommer därför alla elever i årskurs sju ha sju lektioner om studieteknik. Vi tar upp allt från hur man lär sig på bästa sätt till hur man hanterar det distraktionsmoment som det digitala samhället innebär och hur man som elev kan skapa struktur och ordning runt studier och sina arbetsredskap.

Syfte:

Eleverna ska få verktyg att använda sig av så att de under sin tid på Björknässkolans högstadium har möjlighet att lära sig så mycket som möjligt utan stress.

Upplägg:

Lektionerna kommer att innehålla både föreläsning, eget arbete, diskussioner och tid till reflektion.

Mellan lektionerna har eleverna en uppgift att göra hemma. Lektionerna är 50 minuter långa och är på en bestämd tid varannan torsdag morgon för varje klass. Tiden tas inte från något ämne utan ligger utanför ordinarie undervisning. Studieteknikkursen är dock obligatorisk och jag önskar att vi kunde haft minst dubbelt så många lektioner till.

Det ska bli väldigt spännande att se om detta påverkar eleverna något. Jag brinner för att göra elevernas lärande lite enklare och effektivare och har jobbat mycket med det tidigare men då bara inom mina egna lektioner och ämnen. Jag har beskrivit det här och här.

Innehåll

Lektion 1: Onenote

Under den första lektionen kommer vi att gå igenom det program på datorn som alla elever på Björknässkolan kommer i kontakt med varje dag. Eleverna får lära sig hur du synkroniserar, gör den personlig och vi kommer också att gå igenom några av alla funktioner som finns i programmet.

Lektion 2: Hantera datorn

För att kunna använda arbetsredskapet datorn behöver eleverna kunna vissa saker. Under den här lektionen får de lära sig att spara, skicka och skapa struktur. Vi övar också på smarta sätt att anpassa datorn så att den blir enklare att använda för dem.

Lektion 3: Planering

Den här lektionen ägnas åt planering av studier. Eleven får tänka runt var och när hen pluggar som bäst och får tips på hur man kan göra för att planera och variera sin läxläsning. Vi går också igenom hur man kan göra för att skapa arbetsro runt sig och hur man kan hantera sina digitala enheter (eventuell mobiltelefon och dator) så att dessa inte stör koncentrationen.

Lektion 4: Läsa

Mycket av läxorna handlar om att läsa. Under den här lektionen får eleverna lära sig hur de kan göra för att läsa faktatexter så att de lär sig så mycket som möjligt. Vi kommer också att tala om vad som skiljer sig mellan att läsa på skärm och på papper.

Lektion 5: Anteckna

På högstadiet förväntas man i större utsträckning anteckna under genomgångar som läraren har. Under den här lektionen går vi igenom grunderna i hur man som elev kan göra när man ska anteckna, verktyg som är användbara och hur eleven kan göra för att spara sina anteckningar från papper på ett digitalt sätt.

Lektion 6: Arbeta i grupp

I vissa moment kommer eleverna  att jobba med andra klasskamrater med en gemensam uppgift. Under den här lektionen går vi igenom hur man kan göra så att grupparbetena blir effektiva och att alla bidrar och lär sig av uppgiften.

Lektion 7: Hjärnan och minnet

Den sista lektionen ägnar vi åt det fantastiska organ som gör att vi överhuvudtaget kan lära oss något. Eleven kommer att få lära sig lite om hur hjärnan fungerar när den minns och tips på hur man kan göra för att minnas saker extra bra.

Annonser

Hej kära lärarutbildande lärosäten!

Nyss hemkommen från popupdig18 som för andra året i rad arrangerats på ett förtjänstfullt sätt av Göteborgs universitet kan jag inte låta bli att fundera över vi ska få detta framgångskoncept att spridas över landet.

Jag presenterar nedan ett koncept inspirerat av GU och popupdig. Jag ställer dessutom gärna upp som bollplank i planeringen om det är någon högskola/något universitet som vill ha mig som det.

Var? På alla högskolor som bedriver lärarutbildning, där finns nämligen lokaler som passar ytterst lämpligt för föreläsningar och många parallella seminarier.

När? Måndag eller tisdag i midsommarveckan eftersom dessa dagar är ”elev-fria” på ungdomsskolorna och bör ägnas åt fortbildning. (då kostar inte vikarier något)

Vem? Som deltagare tänker jag mig att alla lärare som vill (först till kvarn).

Varför?

  • För att lärares fortbildning (och praktik) ska vila på vetenskaplig och/eller beprövad erfarenhet.
  • Eftersom att de som är bäst på den vetenskapliga grunden för svensk skola jobbar just på lärarutbildningen
  • Det skulle bli väldigt kostnadseffektivt.
  • Det finns fler än jag som brinner för mötet mellan teori och praktik och är övertygade om att både lärare och forskare mår bra av mötet.
  • För att det råder en besvärande brist på bra fortbildning för lärare.
  • För att det är viktigt att behålla kontakten mellan lärare och akademin (för bådas skull)
  • Det finns ett uppdrag till lärosätena (det tredje uppdraget) att nå ut med sin forskning om jag inte minns fel.

Hur?

Här kommer ett förslag på ramprogram:

8.30-9.00 registrering, namnlappar delas ut

9.00-10.30 en eller två skickliga keynote-speakers (en klok professor, en inspirerande lektor eller dylikt) som sätter in dagen i ett sammanhang, en omvärldsspaning eller en föreläsning om något nybeforskat aktuellt ämne.

10.30-11.00 fika med god smörgås (här kommer en liten kostnad in, i bästa fall kan man få sponsring, i värsta fall får man ta 100 kr som avgift från deltagarna).

11.00-13.00 Valbara, parallella pass som till exempel kan vara korta (3 x 40 min) lite längre (2 x 60 min) eller ett längre (2 timmar). Exempel på ämnen:

  • nydisputerade doktorer gör en snabb genomgång av sin forskning
  • pågående och ny forskning visas
  • forskning som pågår ihop med lärare presenteras ihop med dessa lärare
  • workshop inom något ämne som lärosätet kan
  • seminarium, diskussion om angelägna ämnen
  • samtal mellan forskare och yrkesverksamma lärare om hur fortsatt samarbete skulle kunna se ut.
  • för mer inspiration se popupdig‘s program

13.00-14.00 Lunch på högskolans olika restauranger (deltagarna kan bekosta denna själv om inte pengar finns) Då det fikades med smörgås på förmiddagen bör det inte vara något problem att skjuta på lunchen till 13, då det blir lite mindre trängsel i lunchrestaurangerna.

14.00-15.00 Valbara, parallella pass (se ovan)

15.00-15.30 kaffe och liten kaka

15.30-16.30 inspirerande och intressant keynote-speaker av någon av högskolans kloka personer.

Förväntat resultat? en tydligare koppling mellan teori och praktik, en närmre relation mellan lokala lärosäten och ungdomsskolan, en utmärkt fortbildning för lärare och ett bra sätt för lärosätet att nå ut.

 

Så…är det någon högskola som känner sig intresserad? Hör av er till mig om ni vill, jag kommer gärna och gör mitt bästa för att övertala er. hojta till : helena.kvarnsell@nacka.se

 

 

Jag älskar att vara lärare

En treårscykel når snart sitt slut. Då jag är inbiten högstadielärare passar det mig mycket bra att se yrkeslivet i cykler om tre år.

 

De senaste tre läsåren har jag delat min tid så här:

10% i det Vinnovafinansierade projektet Läraktiv

Det har varit intressant, utmanande, ibland frustrerande men har gett många goda skratt och kloka insikter. Jag har lärt mig en hel del om vad teknik kan göra, vad flippat klassrum kan vara och jag har börjat få upp ögonen för learning analytics.

40% Lärare i en klass på Björknässkolan (matte/NO/teknik)

Det är min hemmahamn, Björknässkolans högstadium, där trivs jag och det har varit intressant att vara där bara varannan dag under tre läsår. Hade jag inte jobbat där så pass länge innan hade jag nog haft svårt att behålla relationerna till kollegorna. Jag har haft en dynamisk och intressant klass som ställt mitt pedagogiska kunnande inför stora utmaningar. Det har varit extra viktigt med förtroendefulla relationer, tydlighet och en välförankrad didaktisk trygghet. Jag har aldrig varit så tacksam för min erfarenhet som under dessa tre år. Nu går dom snart ut nian och jag kommer att sakna dem. En klass bestående av 22 underbara ungdomar som senaste tiden har ansträngt sig enormt utifrån sin förmåga. Både dom och jag kommer att gå på sommarlov med rak rygg.

50% ett centralt fackligt uppdrag hos Lärarnas Riksförbund som samordnare om IT i skolan

Julen 2014 blev jag uppringd av en person på LR och hen bad mig komma in och jobba för dem (oss) under ett år. Nu blev det tre år och det har varit fantastiskt lärorikt. Jag är otroligt imponerad av statistiker och utredare i den delen som heter ”central verksamhet” och där jag fick äran att ingå. Det har varit skönt att varannan dag försöka göra något åt de systemfel som finns i svensk skola även om jag alltid tyckt att det varit skönt att vara tillbaka i klassrumsverkligheten dagen därpå och göra skillnad får åtminstone 22 elever. Jag har lärt mig en hel del om svensk skola styrs och en hel del om politik och om remisser, promemorior, budgetar, departement, utskott, lärarutbildningar, rapporter och enkäter.

Nästa läsår är det 80% med klasser på Björknässkolan. Jag får två sjuor i mina fem ämnen. De resterande 20 % ska ägnas åt någon bok, någon/något läromedel, någon handledning och några föreläsningar. Jag är lycklig över att trivas så bra som lärare. Jag har väldigt svårt att se att jag skulle sluta som lärare. Jag gör gärna annat vid sidan om men mina fötter är som fastklistrade i klassrummet och där trivs jag alltid.

Digitaliseringen är inte häftig – den är nödvändig

Jaha, nu har jag tröttnat lite igen på digitaliseringen av skolan. Jag blir lite matt av alla häftiga saker som görs. Det finns på tok för många häftiga lärare som gör häftiga saker med sina elever och som sen åker runt och skrämmer livet ur andra lärare som får för sig att digitaliseringen måste vara häftig.

Jag tror inte på förändring – jag tror på förBÄTTRING

Jag tror inte omdefiniering av lärandet – jag tror på att skapa helt okej förutsättningar för så många som möjligt, både elever och lärare.

I mitt klassrum, skulle jag vilja påstå, är digitaliseringen rätt ordentligt implementerad. Åtminstone är det så de som kommer utifrån brukar uttrycka det. Jag och eleverna tycker förstås att det är vardag. Men… vi gör inte så många häftiga saker, vi gör många små saker bättre och i slutänden blir det helt okej.

En vanlig dag ser ut ungefär så här:

 

8.30 Jag kommer till jobbet, dricker en kopp kaffe och kollar mina mail samt svarar på de som ska svaras på. Kollar igenom ”intranätet/lärplattformen” och för över en del uppgifter till min egna kalender i outlook.

8.45 Eleverna ska ha ett kort förhör (10 min) på förra veckans matte så jag skapar ett sådant test till dem i Edqu vilket innebär att jag loggar in, väljer ett eller två områden som överensstämmer med det vi gick igenom förra veckan, klickar på ”skapa test” och väljer vilken klass som ska ha det. Allt som allt tar det ca 1 minut.  Jag tar en kopp kaffe till och pratar lite strunt med kollegor, både i rummet och på twitter.

9.00 Lektionen börjar. Eleverna uppmanas att gå in på matte-testet via sin dator. Under tiden de jobbar med testet kan jag fylla i närvaro/frånvaro i plattformen. När eleverna är klara får de förslag av matteprogrammet om vad de behöver öva på. Eleverna övar tyst tills dess att alla i klassen är färdiga med testet. Direkt när alla är färdiga får jag upp resultatet för gruppen/eleven/området. Jag brukar då smyga runt och prata lite med de som kanske lyckades sämre eller bättre än väntat.

 

9.20- 9.45 Jag har en klassisk genomgång vid tavlan. Men jag vänder inte mina elever ryggen medan jag skriver eftersom jag skriver på min dator med penna, vänd mot eleverna. ”Tavlan” visas via projektor på den vanliga duken vid tavlan. Alla gamla ”tavel-anteckningar” finns kvar i molnet och är tillgängliga för både mig och eleverna vilket gör att vi lätt kan gå tillbaka och titta vad vi gjorde förra lektionen. 

Beroende på vad vi går igenom hittar jag någon passande visualisering eller liknande för att förstärka undervisningen. Just idag var det bra med digitala ”bråkkakor” från finska Matteva.

Under genomgången har eleverna varken dator eller mobil igång men mot slutet ber jag dem ta upp datorn för att snabbt svara på en fråga om bråk via Mentimeter. Det ger mig en snabb överblick över hur många som förstått dagens genomgång.

9.45-10.05 Eleverna sitter två och två och räknar tillsammans. Några räknar i den vanliga pappers-matteboken. Några gör övningar som jag valt ut åt dem i Edqu, några övar på Mattevas bråkövningar. Någon nyanländ elev har webbmatte som stöd för att få en del av begreppen på sitt modersmål.

10.05-10-15 Jag har rast mellan två lektioner och passar på att kasta ut en fråga till ”det utvidgade” kollegiet på Twitter och i Facebookgruppen för NO, jag behöver tips på en bra film för att introducera avsnittet om energi senare i veckan. Jag får snabbt svar om en kort film på UR skola.

10.15 Lektion igen. Nu fysik. Vi håller på med repetition av krafter. Vi tittar gemensamt på en ”kedjereaktionsfilm”

Sedan får eleverna i uppgift att, två och två, titta på filmen igen, ta skärmdumpar på den, rita kraftpilar och fundera över energityper (läges/rörelse/termisk.)

10.45-11.00 Vi går igenom filmen igen och eleverna fyller tillsammans på med vilka kraftöverföringar som sker, var det uppstår förlust av energi osv.

11.00-11.05 Jag visar var i Gleerups digitala fysikbok de ska läsa hemma samt går igenom att de även ska göra ”testa dig själv”-frågorna som hör till avsnittet till onsdagens lektion. Jag påminner också eleverna om att texten i boken går att få uppläst för de som har svårt med läsningen.

11.05 Jag kollar matsedeln på skolans hemsida och bestämmer mig för att gå till matsalen och äta.

11.30-12.00 Då jag ätit pedagogisk lunch vilket är arbetstid tar jag en kort promenad och sen en kopp kaffe och lite stickning i personalrummet som rast.

12.00-13.00 Jag tittar igenom resultatet från morgonens matte-test lite noggrannare och skapar uppföljningstest till visa elever. Jag tittar också igenom hur många elever som gjort läxan till eftermiddagens lektion, Jag får en bra överblick tack vare de olika färgerna.

Jag passar på att rätta förra veckans teknikprov som eleverna gjorde i Digiexam. Det är så praktiskt med digitala prov då det är lättare att se vad eleverna skriver (de tenderar dessutom att skriva mer) och jag kan rätta en fråga i taget utan att bläddra massor.

Jag läser och svarar på mail, tittar igenom protokoll som är delade med mig via skolans olika flikar i Onenote och tittar igenom morgondagens dagordning för arbetslagsmötet.

13.00-13.30 kort kaffepaus och lite ”häng” på twitter. Där hittar jag en uppsats om matematikundervisning som jag skummar igenom och några intressanta blogginlägg om skola i stort och smått.

13.30-14.30 Dagens laboration förbereder jag genom att skapa dokument till eleverna som jag sedan delar med dem i skolans molntjänst. Dokumentet innehåller instruktioner, länkar till en simulering och frågor som ska besvaras. Sen ägnar jag lite tid till att plocka fram material i form av snören, tyngder osv till laborationens första del.

14.30-15.20 Laboration i fysik. Eleverna undersöker vad som påverkar pendelns svängningstid genom att ändra massan och snörets längd på sin pendel. När de skaffat sig en uppfattning om hur det hänger ihop går de in på simuleringen från PhET. Eleven med annat modersmål översätter instruktionen i google translate.
https://phet.colorado.edu/sims/html/pendulum-lab/latest/pendulum-lab_en.html

I simuleringen kan eleverna ändra gravitation, massa, längd på ”snöret” och friktion. Eleverna undersöker de olika variablernas betydelse för svängningen. Resultat och slutsats skriver eleverna i dokumentet som delas med mig.

I slutet av lektionen påminner jag om läxan samt ger tips om en film foucault-pendeln som de kan se hemma inför en diskussion vi ska ha på onsdagen.

15.25-16.00 Jag tittar igenom elevernas laborationsrapporter, ger dem feedback genom att jag spelar in min röst när jag visar runt och berättar om vad som är bra och vad som kan utvecklas, till det använder jag ett skärminspelningsprogram. Filmen delar jag via molntjänsten med eleverna. Eleverna föredrar denna typ av återkoppling istället för skriftlig då de tycker de får mer information av den. Jag föredrar den eftersom det tar mig knappt två minuter per elevarbete istället för kanske 10 minuter.

16.00 arbetsdagen är slut och jag går hem.

 

Märkte ni? Inga blinkande elevprogrammerade robotar, inte ett enda spännande projekt med flera länder inblandade, inga avancerade greenscreenfilmer eller annat tid-, kunskaps- eller teknikkrävande arbetssätt. Bara gammal hederlig undervisning där digital teknik används för att förbättra undervisningen.

Det är alldeles för orättvist

Det är alldeles för orättvist i skolan.

I helgen hade jag det tvivelaktiga nöjet att läsa läxor med en 13-årig kille med ADD. (Det innebär i detta fall en ordentligt brist på ”motor”)

Vad som skulle göras hittade vi efter tio minuters letande lite här och där i G-Suite (där jag inte kommer in men som tur var killen i fråga) samt på några olika ställen i Schoolsoft ( några i ”läxor”, några i ”prov” och några i ”planeringar”. En riktigt skattjakt.

Nåväl.

I geografi fanns det instuderingsfrågor till provet på namn-geografi i stil med: Vad heter de fem största floderna i världen och var ligger de?

Jag översatte direkt till: Gör dessa spel på SeterraHav och världsdelarDe 30 största länderna  Stora floder

Detta gjorde att han direkt kunde öva på precis det han skulle kunna istället för att fastna i hur och var han skulle ta reda på detta, det hade just då varit en alldeles för stor utmaning.

I matte var det: Öva på det vi gått igenom i veckan.

Jag startade då ett ”träningsmål” på Edqu.se där han kunde testa sig själv på självrättande övningar och tydligt se vad som blev rätt och fel samt hur stor del av övningarna han gjort klart. Han fick t.o.m ”guldstjärnor” när han övat klart.

Kemiläxan gick ut på att: läsa sidan 40-50

Jag översatte det till att ”lyssna på texten och följ med i boken på sidorna 40-50 (då jag vet att läsandet tar så mycket arbetsminne att inget finns kvar att använda till att så att säga lyssna på vad han läser). Eftersom jag råkar ha tillgång till just dessa böcker online via Gleerups  passade jag ju dessutom på att ge honom några ”testa-dig-frågor” som också är självrättande.

Spanskläxan inför provet var: repetera kapitlen 5-8 i boken.

Jag översatte till: Gå in på Gracias hemsida och gör de övningar som finns där, tillgängliga för alla.

Tillslut blev detta 2 trevliga timmar med mycket motivation och där han kände sig duktig.

Hade det inte varit jag som satt där bredvid hade det förmodligen blivit ännu en stund av misslyckande.

 

Jag tycker att det är förbannat orättvist att vi ska ha det så här i skolan. Varför kan inte digitaliseringen möjligheter komma alla till gagn?

 

 

Sluta stå ut!

Det finns alldeles för många lärare som står ut med en urusel digital arbetsmiljö. Sluta med det!

Vi måste prata om den digitala arbetsmiljön för lärare och elever. I den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet finns som tur är detta med. Men det kommer att ta tid.

Jag tycker att vi lärare måste bli bättre på att säga ifrån. Att sluta acceptera dåligt infrastruktur, hård- och mjukvara. I många andra fall säger vi ju ifrån. Vi får också bra hjälp av facket i många fall.

Jag roar mig ibland med att jämföra den digitala arbetsmiljön med andra delar av arbetsmiljön.

– ”Sju av elevernas datorer var trasiga så jag var tvungen att skriva ut och kopiera provet till dem trots att jag förberett det i det digitala provsystemet”

jämför med:

– ”Sju av stolarna i salen var borta så /eleverna fick sitta två och två på en del av stolarna/ några elever fick stå/ jag snickrade ihop några pallar på rasten.”

Knappast något av ovanstående va? För vi skulle aldrig acceptera att det vecka ut och vecka in saknades sju stolar i salen.

– ”Man vet ju inte om nätet funkar så jag gör två olika planeringar för lektionen, en med när och en utan.”

jämför med:

-”Man vet ju inte om det kommer att vara uppvärmt i klassrummet så jag har alltid med mig extra filtar och fleecetröjor till mig och eleverna som vi kan sätta på oss om det skulle vara minusgrader”

Nä, så gör vi inte heller. För vi skulle stänga skolan om det inte var varmt nog.

– ”Äsch, jag brukar laga de surfplattor och datorer som inte funkar på kvällarna ibland, jag tycker att det är viktigt att eleverna kan använda sina verktyg.”

jämför med:

-”Äsch, det är klart att det tar lite extra tid men jag tycker att eleverna ska slippa hålla sig hela dagen så jag och min sambo åkte till skolan på helgen för att lag de toaletter som inte funkar.”

Gör du? Varför accepterar vi att vi ska fixa, hitta omvägar, laga, stå ut med och anpassa oss efter idiotiska, icke fungerande urusla system?

Så, dags att sätta ner foten, sluta dubbelplanera, se till att lärare och elever har fungerade digitala verktyg med allt vad det innebär. Det är ju inte så att det finns hur många lärare som helst och att de har alldeles för lite att göra eller?

För er som vill börja tänka runt er digitala arbetsmiljö på skolan har jag, för LR:s räkning tagit fram en checklista. Läs mer om den här.

dig 2

Den digitala kompetensen kommer i skuggan av det centrala innehållet om programmering.

Det blev lite tokigt det här… När regeringen gav Skolverket uppdraget att ge förslag på nationella IT-strategier (länk till uppdraget) där bland annat läroplansförändringarna fanns med.

Jag undrar om det inte blev lite tokigt det där med programmeringen… Eftersom det där med programmering i teknik, och kanske framförallt matematik inte är helt enkelt och att kunskaperna hos lärare i matte och teknik är bristfälliga tar detta med programmering förstås väldigt mycket kraft. Jag har ju själv skrivit om det i ett otal inlägg i en annan blogg.) Men nu till det som detta blogginlägg egentligen handlar om:

Den digitala kompetensen kommer i skuggan av det centrala innehållet om programmering.

Jag har tidigare hävdat, och hävdar fortfarande att jag ser mängder med digital kompetens redan i den oreviderade LGR11 (det går att läsa om i ett kapitel i min och Håkan Fleischers bok ”Digitalisering som lyfter skolan”).

Åh ja, nu är det ännu mer utskrivet i vår läroplan. Det blir väldigt tydligt. (länk till Skolverkets kommentarsmaterial) Det här är inte enkla saker, det är inte små förändringar och inga självklarheter. Jag tror att alla lärare behöver kompetensutveckling om detta och Skolverket har satt ihop några moduler man kan jobba med. Problemet är att det är förskräckligt svårt att undervisa i programmering utan att kunna programmera och att detta helt överskuggar alla andra förändringar i läroplanen.

Så vad vill jag säga med detta blogginlägga då…?

Jo kanske uppmana alla er som inte just måste oroa er för programmeringen att börja oroa er för den digitala kompetensen och hur lärare ska få vettig kompetensutveckling i det.