studieteknik – lektion 5

Idag har eleverna övat på att anteckna. Plötsligt kommer dessa elever nämligen förväntas kunna det och eftersom jag vet att det man övar på blir man bra på så fick de idag öva.

Jag gick igenom några olika saker man kan tänka på när man antecknar. Eleverna bör kunna anteckna medan de läser och medan de lyssnar.

Vi började med att titta på denna lite knäppa med bra film, från UR Skola:

https://embed.ur.se/embed/194368?cid=o33et-8at364

Sen fick eleverna öva på att läsa en text och att göra en tankekarta utifrån vad de läste. Texten var en artikel från dagens DN och programmet vi använde oss av för att göra tankekartan var Mindmup . Programmet är enkelt och man behöver inte vara inloggad för att kunna skapa en tankekarta. Detta gör förstås att man inte kan spara den utan att skaffa sig ett konto men man kan ta en skärmdump på sin tankekarta och lägga den i sina egna anteckningar.

I boken Digitalisering som lyfter skolan skriver vi (dr. Fleischer och jag) lite om reflektion och om att ”krångla till” saker för eleverna. Att använda sig av metod ovan är ett sätt att få elever att reflektera. Mer om den boken på vår hemsida http://www.stretchadkunskap.se/

En liten film om just reflektion finns det också:


Inspiration, sanningar, tips och idéer till alla studieteknikslektioner kommer från Håkan Fleischers bok: Studieteknik – så lyckas du med dina studier, Studieteknikpodden, Digilärs läromedel i svenska, Caroline Vordemans bok ”Hjälp ditt barn med studieteknik” samt mina egna erfarenheter och mina elevers utvärderingar av min undervisning.


 

Annonser

Studieteknik lektion 4

Nu i veckan har vi pratat om hur man kan göra för att läsa faktatexter. Jag upplever det ofta som att mina elever inte har en aning om hur de ska göra för att läsa läxor, läsa texter eller plugga på. Det får mig att skämmas för alla år som jag helt har utgått från att alla elever som kommer till högstadiet vet precis hur de ska göra för att läsa läxor.

I egenskap av förälder vet jag numer att åren på mellanstadiet skiljer sig rätt ordentligt från högstadiet när det gäller läxor. Min erfarenhet av ”mellanstadieläxor” är att de oftast ges med god tidsmarginal och med minst en vecka att göra den på. Detta innebär att eleverna nästan alltid kan göra läxorna med föräldern i lugn och ro hemma på helgen. Så bygger vi inte en likvärdig skola. Då kommer nämligen de barn som har föräldrar som hjälper dem alltid klara sig bättre än de som inte har det och de barn som har föräldrar som dessutom kan ge sitt barn strategier för läxläsning kommer få en lugnare och bättre högstadietid.

Min tidigare erfarenhet av hur vi högstadielärare ger läxor funkar inte med detta. Jag brukade ibland utgå från att eleverna repeterade det som vi gått igenom på NO-lektionerna. Jag gav ofta läxor med bara någon eller två dagars varsel då jag utgick från att alla ändå hade tid att läsa läxor varje eftermiddag. Jag utgick också från att de höll koll på vad jag sa att de skulle göra i läxa.

Hur bra ens föräldrar är på att ge barnen läxläsningsstrategier ska inte spela roll i mitt klassrum! Därför övar jag numera ordentligt med strategier för att plugga i klassrummet i sjuan och även i årskurs åtta och nio.

Denna vecka har vi därför gått igenom en modell för att läsa faktatexter av den typen som vi har i framförallt NO-läromedlet men också i SO, hemkunskap osv.

Jag går igenom en modell som är en mix av Fleischers SITRA-modell och Digilärs VÖL.

Innan nytt moment i NO (t.ex: magnetism):

  1. Eleverna får skriva ner vad de redan vet om magnetism på en sida i sin digitala anteckningsbok
  2. Sen får de skriva ner vad de skulle vilja lära sig om det.

Jag brukar förklara detta som att de ska försöka lura sig själva att bli nyfikna på ämnet. Det man är mer intresserad av är lättare att lära sig och att det faktiskt är möjligt att lura sig själv att tycka något är roligare än vad det egentligen är.

  1. Sen börjar den ordinarie undervisningen och då ber jag eleverna då och då (t.ex. i slutet av varje fysiklektion) att skriva ner på ovan nämnda sida vad de lärt sig.

Inför varje avsnitt/moment/läxa. Här följer en modell som eleverna får öva på.

  1. Bläddra igenom sidorna du ska läsa. Titta på rubriker, på bilder, läs ord som står fetmarkerade eller kursiva.
  2. Läs noggrant. Antingen läser du tyst eller högt för dig själv eller så lyssnar du på texten och följer med i boken.
  3. Efter varje stycke ska du anteckna. Skriv ner något nyckelord, inga hela meningar utan helst bara ord eller grupper av ord.
  4. När du läst igenom hela läxan/texten: ta en liten kort paus, res dig upp, gå runt en sväng, få igång blodcirkulationen eller ät ett litet mellis.
  5. Repetera nu genom att med stängd bok läsa dina anteckningar.
  6. Försök återberätta för dig själv vad det var som boken ville lära ut.
  7. Om det var någon del av dina anteckningar som inte riktigt ”höll måttet” markerar du det och när du repeterat en gång går du tillbaka till boken och ser till att du får med dig bättre anteckningar från stycket som var svårt.

VI övar modellen under lektionstid på helt ny text bara för att ”höghöjdsträna” litegrann. Jag kräver full koncentration och knäpptyst i klassrummet under tiden.

 


Inspiration, sanningar, tips och idéer till alla studieteknikslektioner kommer från Håkan Fleischers bok: Studieteknik – så lyckas du med dina studier, Studieteknikpodden, Digilärs läromedel i svenska, Caroline Vordemans bok ”Hjälp ditt barn med studieteknik” samt mina egna erfarenheter och mina elevers utvärderingar av min undervisning.


 

Studieteknik – lektion 3

Den tredje lektionen i studieteknik handlar om ett av mina favoritområden: Planering.

Jag tror att elever (och för den del även lärare) som vet hur förutsättningarna ser ut har större chans att lyckas hålla sig till sin arbetstid och på något sätt bli lite effektivare. (för lärares del handlar ett av kapitlen i min bok ”Jobba smart-din vägledning som lärare” om det)

Eleverna behöver bli medvetna om hur deras förutsättningar ser ut och därför ger jag tid åt att fundera på detta när de har lektion. Och i läxa förstås.

Vi går igenom olika typer av studier och att de kräver olika förutsättningar av oss som studerar.

Eleverna får parvis eller i trios skriva ner så många olika typer av läxor som möjligt. Några av exemplen som kom upp var:

  • Läsa skönlitterär bok
  • Plugga till ett biologiprov
  • Svara på instuderingsfrågor
  • Plugga glosor
  • Räkna uppgifter i matteboken
  • Se på film om något i SO

Vi samtalar om platsen för studier och att den kan vara olika för olika typer av läxor och olika för olika personer eller sinnesstämningar.

Vi talar om hörlurar och musik som ett sätt att stressa ner eller att skärma av och vi provlyssnar ”vitt brus” t.ex:

 

och naturljud t.ex:

Jag brukar berätta att ens favoritmusik förmodligen får en på bra humör men att den ofta tar en del fokus från lärandet. Sen pratar jag om vikten av att OM man ändå vill ha musik, ha en spellista, så att inte koncentrationen måste brytas för att byta låt var tredje minut. Jag pratar och tipsar också om instrumental musik.

Sen kommer vi till planeringen. Eleverna får i uppgift att beskriva en vanlig vecka med skoltid och träningar/aktiviteter inskrivna. Jag brukar hävda inför mina elever att man kan klara sig bra i mina ämnen enbart genom att läsa läxor måndag-torsdag kväll/eftermiddag MEN om det är så att man gör andra saker de kvällarna (flöjtlektion, orkester, fotbollsträning osv) bör man som elev på högstadiet vara beredd att göra läxor på helgen.

Eleverna får sedan fundera på var de, utifrån sina förutsättningar, ska lägga sina ”läxläsningspass”. Jag tipsar också om att det faktiskt kan vara fiffigt att plugga tidigt på morgonen då hjärnan är utvilad och att man som elev alltid gärna får sitta kvar i skolan och plugga lite innan sin fotbollsträning eller klarinettlektion.

 

I läxa till nästa gång får de en uppgift att fundera på hur ett vanligt ”skoldygn” ser ut. De ska under ett dygn anteckna hur mycket tid de lägger på olika aktiviteter: t.ex.  sova, umgås med familjen, sociala medier, dataspel, träning, läxor och skola.

  • När de gjort detta får de reflektera över frågorna:
  • Var det något du la mer tid på än du trodde?
  • Var det något du la mindre tid på än du trodde?
  • Vad skulle du vilja förändra i hur du använder din tid?
  • Hur ska du göra för att förändra detta?

Idag har jag tittat på deras svar och det är intressant att se hur lika de svarar. De flesta blir förvånade över att de lägger så mycket tid på data/TV-spel och  telefonen/sociala medier och att de lägger ganska lite tid på att umgås med familjen och att läsa läxor. Många vill dra ner på mobilanvändandet och umgås mer med familj och vänner.

 


Inspiration, sanningar, tips och idéer till alla studieteknikslektioner kommer från Håkan Fleischers bok: Studieteknik – så lyckas du med dina studier, Studieteknikpodden, Digilärs läromedel i svenska, Caroline Vordemans bok ”Hjälp ditt barn med studieteknik” samt mina egna erfarenheter och mina elevers utvärderingar av min undervisning.


Tidigare inlägg: studieteknik – lektion 1 och studieteknik – lektion 2

Studieteknik – lektion 2

På Björknässkolan har eleverna sedan 2008 haft varsin dator av skolan och jag har sedan hösten 2009 undervisat elever som har datorer med i klassrummet. Jag blir mer och mer medveten om något som benämns ”digital arbetsmiljö”. Elevernas arbetsmiljö är till stor del digital i mitt klassrum och den måste vara okej, eller ännu hellre bra. Därför ägnas lektion nummer två i studieteknik till att se till att elevernas datorer ska fungera så snabbt och enkelt som möjligt och att de elever som har behov av kompensatoriska verktyg vet hur de funkar.

  • Vi går igenom en del inställningar så att eleven får en miljö som passar just henne/honom
  • Ställa in musen/musplatta till en som är vänsterhänt
  • Ändra muspekarens utseende och hastighet
  • Justera hastighet för dubbelklick
  • Ändra teckensnitt

Sen går vi igenom tips för att behålla fokus under tiden då man jobbar vid sin dator och mobil. Eleven får i läxa att prova hemma att göra någon läxa med mobilen, avstängd i ett annat rum och en läxa med mobilen på med ljud på liggandes precis bredvid. De allra flesta insåg att det blir effektivare att göra läxan utan mobilen nära.

  • Vi går också igenom rent tekniskt hur dessa saker fungerar:
  • Ställa in ”tysta timmar” eller ”fokusstöd” på datorn för att på så sätt slippa bli störd av notiser.
  • Hur ställer man in ”stör ej” och liknande på sin telefon
  • För att förenkla hanteringen av datorn och dess program går jag också igenom en del saker som underlättar och förenklar. Därefter övar eleven. Exempelvis hur man:
  • Sparar och skapar struktur med mappar i molntjänsten
  • Söker i Windows, efter filer och efter hjälp
  • Gör bokmärken för de vanligaste websidorna (läromedlen, skolmail, skolans hemsida osv)  och hur man visar bokmärkesfältet
  • Fäster program på aktivitetsfältet
  • Tar skärmdumpar och skärmklipp
  • Skickar bifogade filer i mail
  • De vanligaste kortkommandona

Eleverna övar själv och får i uppgift att hemma prova några olika inställningar för mus och teckensnitt om det är så att de tror att det skulle vara nyttigt.


Inspiration, sanningar, tips och idéer till alla studieteknikslektioner kommer från Håkan Fleischers bok: Studieteknik – så lyckas du med dina studier, Studieteknikpodden, Digilärs läromedel i svenska, Caroline Vordemans bok ”Hjälp ditt barn med studieteknik” samt mina egna erfarenheter och mina elevers utvärderingar av min undervisning. Även arbetet med digital skyddsrond för Lärarnas Riksförbund har legat till grund för denna lektion.


 

Studieteknik – lektion 1

Jag har under några år tryckt lite extra på studieteknik för mina elever. Det har skett inom mina ämnen och varit lika välbehövligt som uppskattat av eleverna. Första gången jag medvetet jobbade med studieteknik aktivt med eleverna var efter att jag läst Håkan Fleischer bok Studieteknik – så lyckas du med dina studier

En av eleverna i årskurs nio utbrast: ”Och det här berättar du nu??? Efter hela högstadiet” Detta gjorde att jag året efter började redan i årskurs sju. I år har Björknässkolan bestämt att alla elever i sjuan ska få sju obligatoriska lektioner i studieteknik utöver vanliga lektioner. Det är bra men det är förstås inte tillräckligt. Jag tänkte att jag nu i några blogginlägg ska berätta konkret hur jag jobbar med studieteknik med mina nuvarande sjuor.

Studieteknik – lektion 1

På Björknässkolan har alla elever tillgång till varsin dator. Skolan har varit en så kallad 1:1-skola sedan 2008 och vårt mest använda digitala verktyg är Onenote som är en del av office-paketet. Jag använder alltid Onenote istället för att skriva på whiteboarden eftersom jag då kan stå vänd mot klassen med näsan och dessutom sparas alla min ”tavelanteckningar” i molnet och är tillgängliga för mina elever. Många andra lärare jobbar liknande och eleverna har en ”klassanteckningsbok” i Onenote där alla elevernas lärare kan använda sina egna ämnesflikar, eleverna har också samarbetsutrymmen i anteckningsbokens samt egna flikar som enbart den eleven och dess lärare har tillgång till.

Onenote används av mig varje lektion och därför lägger jag minst en lektion på att se till att eleverna förstår hur det fungerar.

Min erfarenhet är att eleverna behöver lära sig programmen vi använder för att inte behöva lägga kraft och tid på det senare. Att, som lärare, lägga lite tid i början på att lära eleverna hur våra verktyg fungerar minskar risken för att eleverna går miste om undervisning senare.

Syfte:

Att eleven ska vara bekant med de funktioner som kan underlätta studierna

Att eleven får tid att skapa en struktur som kan hjälpa dem hålla ordning i sin anteckningsbok

Att det ska ta mindre tid och kraft nästa gång de ska använda onenote i undervisningen, så att fokus kan ligga på undervisningen istället.

Jag håller genomgång om :

Hur deras klassanteckningsbok är uppbyggd, var de hittar de olika ämnena, vilka funktioner som finns och hur de ska strukturera sin egen del i boken.

Hur man laddar ner boken till sin dator och hur man fäster Onenote i aktivitetsfältet.

Elevuppgift:

Ladda ner klassens anteckningsbok

Fäst programmet på aktivitetsfältet så att du hittar den enkelt.

Skapa en flik för varje skolämne bland dina egna flikar

Prova någon av de färdiga mallarna för anteckningar

Spela in ljud och film direkt in i programmet.

Infoga en bild från datorn och en från nätet

Kopiera en sida från ”lärarens” sidor om ämnet och lägg den bland dina egna.

Spara en sida i boken som pdf och maila den till läraren.

 

Lektion två i studietekniken kommer att handla om att ställa in datorn.


Inspiration, sanningar, tips och idéer till alla studieteknikslektioner kommer från Håkan Fleischers bok: Studieteknik – så lyckas du med dina studier, Studieteknikpodden, Digilärs läromedel i svenska, Caroline Vordemans bok ”Hjälp ditt barn med studieteknik” samt mina egna erfarenheter och mina elevers utvärderingar av min undervisning.


Studieteknikkurs på Björknässkolan

Jag är så otroligt stolt och nyfiken på hur detta ska gå:

För att ge våra elever på Björknässkolan de bästa förutsättningarna för att lyckas med sina studier utan att för den bli alltför stressade satsar vi nu extra på en studieteknikskurs.

Under höstterminen kommer därför alla elever i årskurs sju ha sju lektioner om studieteknik. Vi tar upp allt från hur man lär sig på bästa sätt till hur man hanterar det distraktionsmoment som det digitala samhället innebär och hur man som elev kan skapa struktur och ordning runt studier och sina arbetsredskap.

Syfte:

Eleverna ska få verktyg att använda sig av så att de under sin tid på Björknässkolans högstadium har möjlighet att lära sig så mycket som möjligt utan stress.

Upplägg:

Lektionerna kommer att innehålla både föreläsning, eget arbete, diskussioner och tid till reflektion.

Mellan lektionerna har eleverna en uppgift att göra hemma. Lektionerna är 50 minuter långa och är på en bestämd tid varannan torsdag morgon för varje klass. Tiden tas inte från något ämne utan ligger utanför ordinarie undervisning. Studieteknikkursen är dock obligatorisk och jag önskar att vi kunde haft minst dubbelt så många lektioner till.

Det ska bli väldigt spännande att se om detta påverkar eleverna något. Jag brinner för att göra elevernas lärande lite enklare och effektivare och har jobbat mycket med det tidigare men då bara inom mina egna lektioner och ämnen. Jag har beskrivit det här och här.

Innehåll

Lektion 1: Onenote

Under den första lektionen kommer vi att gå igenom det program på datorn som alla elever på Björknässkolan kommer i kontakt med varje dag. Eleverna får lära sig hur du synkroniserar, gör den personlig och vi kommer också att gå igenom några av alla funktioner som finns i programmet.

Lektion 2: Hantera datorn

För att kunna använda arbetsredskapet datorn behöver eleverna kunna vissa saker. Under den här lektionen får de lära sig att spara, skicka och skapa struktur. Vi övar också på smarta sätt att anpassa datorn så att den blir enklare att använda för dem.

Lektion 3: Planering

Den här lektionen ägnas åt planering av studier. Eleven får tänka runt var och när hen pluggar som bäst och får tips på hur man kan göra för att planera och variera sin läxläsning. Vi går också igenom hur man kan göra för att skapa arbetsro runt sig och hur man kan hantera sina digitala enheter (eventuell mobiltelefon och dator) så att dessa inte stör koncentrationen.

Lektion 4: Läsa

Mycket av läxorna handlar om att läsa. Under den här lektionen får eleverna lära sig hur de kan göra för att läsa faktatexter så att de lär sig så mycket som möjligt. Vi kommer också att tala om vad som skiljer sig mellan att läsa på skärm och på papper.

Lektion 5: Anteckna

På högstadiet förväntas man i större utsträckning anteckna under genomgångar som läraren har. Under den här lektionen går vi igenom grunderna i hur man som elev kan göra när man ska anteckna, verktyg som är användbara och hur eleven kan göra för att spara sina anteckningar från papper på ett digitalt sätt.

Lektion 6: Arbeta i grupp

I vissa moment kommer eleverna  att jobba med andra klasskamrater med en gemensam uppgift. Under den här lektionen går vi igenom hur man kan göra så att grupparbetena blir effektiva och att alla bidrar och lär sig av uppgiften.

Lektion 7: Hjärnan och minnet

Den sista lektionen ägnar vi åt det fantastiska organ som gör att vi överhuvudtaget kan lära oss något. Eleven kommer att få lära sig lite om hur hjärnan fungerar när den minns och tips på hur man kan göra för att minnas saker extra bra.

Hej kära lärarutbildande lärosäten!

Nyss hemkommen från popupdig18 som för andra året i rad arrangerats på ett förtjänstfullt sätt av Göteborgs universitet kan jag inte låta bli att fundera över vi ska få detta framgångskoncept att spridas över landet.

Jag presenterar nedan ett koncept inspirerat av GU och popupdig. Jag ställer dessutom gärna upp som bollplank i planeringen om det är någon högskola/något universitet som vill ha mig som det.

Var? På alla högskolor som bedriver lärarutbildning, där finns nämligen lokaler som passar ytterst lämpligt för föreläsningar och många parallella seminarier.

När? Måndag eller tisdag i midsommarveckan eftersom dessa dagar är ”elev-fria” på ungdomsskolorna och bör ägnas åt fortbildning. (då kostar inte vikarier något)

Vem? Som deltagare tänker jag mig att alla lärare som vill (först till kvarn).

Varför?

  • För att lärares fortbildning (och praktik) ska vila på vetenskaplig och/eller beprövad erfarenhet.
  • Eftersom att de som är bäst på den vetenskapliga grunden för svensk skola jobbar just på lärarutbildningen
  • Det skulle bli väldigt kostnadseffektivt.
  • Det finns fler än jag som brinner för mötet mellan teori och praktik och är övertygade om att både lärare och forskare mår bra av mötet.
  • För att det råder en besvärande brist på bra fortbildning för lärare.
  • För att det är viktigt att behålla kontakten mellan lärare och akademin (för bådas skull)
  • Det finns ett uppdrag till lärosätena (det tredje uppdraget) att nå ut med sin forskning om jag inte minns fel.

Hur?

Här kommer ett förslag på ramprogram:

8.30-9.00 registrering, namnlappar delas ut

9.00-10.30 en eller två skickliga keynote-speakers (en klok professor, en inspirerande lektor eller dylikt) som sätter in dagen i ett sammanhang, en omvärldsspaning eller en föreläsning om något nybeforskat aktuellt ämne.

10.30-11.00 fika med god smörgås (här kommer en liten kostnad in, i bästa fall kan man få sponsring, i värsta fall får man ta 100 kr som avgift från deltagarna).

11.00-13.00 Valbara, parallella pass som till exempel kan vara korta (3 x 40 min) lite längre (2 x 60 min) eller ett längre (2 timmar). Exempel på ämnen:

  • nydisputerade doktorer gör en snabb genomgång av sin forskning
  • pågående och ny forskning visas
  • forskning som pågår ihop med lärare presenteras ihop med dessa lärare
  • workshop inom något ämne som lärosätet kan
  • seminarium, diskussion om angelägna ämnen
  • samtal mellan forskare och yrkesverksamma lärare om hur fortsatt samarbete skulle kunna se ut.
  • för mer inspiration se popupdig‘s program

13.00-14.00 Lunch på högskolans olika restauranger (deltagarna kan bekosta denna själv om inte pengar finns) Då det fikades med smörgås på förmiddagen bör det inte vara något problem att skjuta på lunchen till 13, då det blir lite mindre trängsel i lunchrestaurangerna.

14.00-15.00 Valbara, parallella pass (se ovan)

15.00-15.30 kaffe och liten kaka

15.30-16.30 inspirerande och intressant keynote-speaker av någon av högskolans kloka personer.

Förväntat resultat? en tydligare koppling mellan teori och praktik, en närmre relation mellan lokala lärosäten och ungdomsskolan, en utmärkt fortbildning för lärare och ett bra sätt för lärosätet att nå ut.

 

Så…är det någon högskola som känner sig intresserad? Hör av er till mig om ni vill, jag kommer gärna och gör mitt bästa för att övertala er. hojta till : helena.kvarnsell@nacka.se