Till dig som är ny i läraryrket (eller för den delen erfaren) – jobba smart

Jag var uppe på vinden och letade bland gamla papper. Där fanns jag en kalender jag använde under sista året på min lärarutbildning i slutet av förra seklet. På anteckningssidorna längst bak fann jag denna lista ”NÄR JAG BLIR LÄRARE”

Bland en hel del mer eller mindre konkreta ”kom-ihåg-tips” finner jag dessa två:

  • inte jobba hemma
  • låt eleverna planera

Detta har den då 22-åriga, redan förnumstiga Helena skrivit till sitt framtida lärarjag. drygt 20 år sedan gissar jag.

Vad vill jag säga med detta? Jag vet inte riktigt egentligen men de närmaste veckan och den som varit kommer att handla ganska mycket om det. I onsdags kväll kunde man se ett program på SVT 1 från Lärlabbet där jag och mina elever är med och där jag pratar en del om att planera och att låta eleverna vara med och planera. Programmet går att se i efterhand här. En del av mina kollegor har sett det och vi har på så sätt kommit att tala om hur vi själva kan förbättra vår arbetssituation. Det är ju så att vi, till stor del, har ansvar för vår egen tid och tidsanvändning och att orden ”nej” samt ”det ska jag ordna senare, när jag har tid till det” används lite för sällan av lärare.

På torsdag ska jag få prata en kvart om temat Jobba smart – att vara en bra lärare utan att jobba ihjäl sig på KTH:s minikonferens Framtidens lärare. Där hoppas jag kunna gjuta mod i och inspirera några blivande lärare i att hantera sitt blivande ”lärarjags” arbetstid på bästa sätt.

För de nya lärare som inte lyssnar på torsdag och för de som inte vill läsa boken Jobba smart – din vägledning som lärare  (blogg post om den här)kommer här några korta tips:

 

Tyck om eleverna

Alla elever går att tycka om. Ditt jobb blir enklare och roligare om du skapar en förtroendefull relation till eleverna.

Lär dig läroplanen

Om du känner dig trygg i vad du som lärare verkligen ska försöka få eleverna att lära sig blir du inte ett lika lätt byte för för omfattande läroböcker, plattformar, kollegors/elevers/föräldrars tyckanden.

Låt eleverna vara de som sliter

Det är eleverna som ska jobba hårdast på lektionerna. Ta genvägar i form av att använda färdiga läromedel, provfrågor och uppgifter. De kanske inte är helt fantastiska men eftersom du kan ägna din tid åt annat lönar det sig i längden.

Digitala verktyg

Lär dig de verktyg du behöver kunna för att klara en arbetsvecka. Om du hela tiden känner dig osäker på det du måste göra ofta kommer det att dränera dig på energi. Bygg sedan på och upptäck allt som datorn kan göra snabbare och bättre än det vi gör analogt.  Låt bli skitsystem.

Planering

Håll koll på vilka lektioner du har till ditt förfogande. Skapa bra undervisning med de förutsättningar du har. Ändras förutsättningarna måste du ändra din planering. Trolla inte med knäna

Hitta kollegor/mentorer

Leta reda på ett bra bollplank. Ofta finns det bra erfarna lärare på skolan, annars finns det många som du når via Facebook och Twitter. Utnyttja oss med erfarenhet.

Var rädd om dig

Det där jag skrivit om att aldrig jobba hemma i min anteckning från 1999 har jag lyckats hålla. Det kan vara en god ide att sätta tydliga fysiska ramar för sig själv. Bestäm var och när du jobbar, när du läser och svarar på mail. Om du som lärare aldrig svarar elever och deras vårdnadshavare utanför vanlig kontorstid kommer de inte heller räkna med att du gör det. Läs på ditt arbetstidsavtal och håll dig till det. Blir det mer tid ena veckan, försök se till att det blir mindre tid veckan efter.

 

För en mer problematiserande, nyanserad och en smula ödmjuk förklaring till hur jag gör för att hinna med mitt jobb på arbetstiden och att faktiskt nästan aldrig uppleva att jag har för mycket att göra så rekommenderar jag ett samtal, min bok eller en föreläsning. Det blir enklare att ge hela bilden när jag får lite mer utrymme.

 

 

Digironden – digital arbetsmiljö

Ganska ofta har jag turen att hamna i intressanta sammanhang. Igår var jag på releasefest för Digironden som Sunt Arbetsliv tagit fram.  Jag var bjuden på festen eftersom jag varit med som bollplank lite i processen tack vare arbetet vi gjorde på Lärarnas Riksförbund med checklistan för en skyddsrond i den digitala arbetsmiljön.

Jag kan varmt rekommendera detta verktyg för att göra en digital skyddsrond. Det finns bra instruerande och mycket inspirerande filmer i verktyget. Det är proffsigt och snyggt och jag är stolt över att få varit en del av detta.

Titta på filmerna, visa dem för dina kollegor och börja prata om digital arbetsmiljö med dem. Jag tror att vi lärare alldeles för ofta accepterar usla digitala verktyg för att vi inte tror att det går att göra bättre. Sluta genast med det!

tyst enskilt arbete

Jag har en klass nu i årskurs 8 som jag har lite svårt att få att koncentrera sig. Arbetsron kommer inte automatiskt så att säga…

Så…

Vi övar.

Jag är av den övertygelsen att elever blir bra på det som de övar på och att de flesta kan koncentrera sig bättre i ett tyst klassrum.

Jag vill inte ha en skola där elever slås ut för att det är så rörigt på lektionerna och det krävs läxhjälp hemma för att ta igen det man missar då. Jag vill ha en skola för alla och där man som elev får förutsättningar att lära sig så mycket som möjligt under skoltid. Därför ägnar vi en del av lektionerna till ”tyst enskilt arbete”.

Vi (klassen och jag) har övat detta på alla möjliga sätt och haft några olika verktyg att ta till som hjälp. Vi testar, utvärderar och förbättrar. Just nu är vi överens om att det här är ett sätt som passar vår ”eget-arbete-lektion” bäst:

  1. Vi börjar med ca 10 minuter genomgång av dagens nya matematikinnehåll (detta sker med penna på min dator, projicerat till skärmen i klassrummet och synkat till elevernas datorer, se mer i inlägget här.)
  2. Jag kollar att alla har vässad penna, mattebok och räknehäfte samt att alla förstått dagens uppgift
  3. Sen startar vi vi någon av dessa timers: https://www.online-stopwatch.com/sensory-timers/  så att den projiceras på skärmen i klassrummet.  Just den här klassen trivs bäst med denna bild. 
    Under dessa 10 minuter jobbar eleven helt tyst. Hen får inte ens fråga mig om hjälp. Detta för att öva uthålligheten och att öva upp strategier för vad man kan göra i matte när man kör fast och det inte finns någon lärare i närheten (tex: läsa uppgiften igen, titta på genomgången i onenoteboken, läsa sidorna i matteboken, lösa nästa uppgift och sedan backa tillbaka, tänka lite extra, rita en bild  etc)
  4. När de dessa minuter är slut startar jag om timern med de antal minuter som är kvar tills vi ska summera lektionen gemensamt på slutet. Några elever brukar då räcka upp handen för att få hjälp med  något de körde fast på men det är påfallande få.
  5. Under det andra ”timer-passet får eleverna dels fråga mig och dels viska lite matte med den de sitter bredvid men det är inte så många som väljer att göra det.

 

Jag tycker att det här fungerar väldigt bra. Eleverna får väldigt mycket gjort och de verkar väldigt nöjd och stolta efter lektionen. Vi kommer att fortsätta med detta så länge det behövs.

integrera digitala verktyg i matematikundervisningen

Jag har haft förmånen att få vara del av en kommuns kompetensutvecklingssatsning detta läsår. Vi kan kalla kommunen för Småstaden.

Upplägget för Småstadens kompetensutveckling är mycket bra tycker jag. Lärarna väljer mellan tre spår och detta spår ägnar de två halvdagar och en heldag till. De andra halvdagarna är det gemensamma föreläsningar för att Småstadens lärare. Bra upplägg. Jag har haft äran att få rå om de lärarna som valde spåret ”integrera digitala verktyg i matematikundervisningen”.

Idag var sista tillfället och förmiddagen ägnades åt bland annat en fyrfältsövning där Småstadens lärare fick fundera över vilka styrkor/svagheter och möjligheter/hot som finns runt användning av digitala verktyg i matteundervisningen.

Jag tror att de resultat som kom ut ur denna övning inte enbart gäller just Småstadens mattelärare och därför tänkte jag att jag skulle dela med av mig dessa här:

Möjligheter:

  • Bra för arbete med nyanlända då det finns fler språk
  • För att konkretisera matematiska begrepp
  • Öka motivation med automatisk feedback
  • Använda som ”morot”
  • Variera undervisningen
  • Effektivisera återkopplingen

Styrkor:

  • De som har 1:1 lyfter detta
  • Elever som kan mycket om datorer kan funka som hjälplärare

Hot:

  • Eleverna distraheras
  • Det blir bara ”en kul grej”
  • Oro/rörigt i klassrummet
  • Lärare som tappar lusten med efter mycket teknikstrul
  • Att tekniken inte funkar när man ska genomföra
  • En upplevelse hos läraren av förlorad kontroll

Svagheter:

  • Mycket teknikstrul
  • Brist på digitala enheter
  • Gamla datorer
  • Att det tar lång tid innan man får installera något nytt
  • Stimulerar inte det taktila sinnet

Eftersom jag tenderar att vara lite lösningsfokuserad var nästa uppgift att försöka fundera över hur vi kan överbrygga en del av svagheterna och hoten. Självklart delar jag även dessa tips från mig och Småstadens mattelärare här:

Svaghet: Teknikstrul och få enheter

Lösning:

  • Att planera för att inte alla enheter fungerar
  • gör en planering där eleverna ska jobba två och två runt en dator så krävs bara hälften så många fungerande enheter.
  • Använd inte digitala verktyg på elevnivå om du har få fungerande enheter, använd lärardatorn med visualiseringar mm som stöd vid en genomgång
  • Ta hjälp av facket (kommunalt eller lokalt) då en dåligt fungerande digital arbetsmiljö är ett arbetsmiljöproblem.

Hot: Eleverna blir distraherade under jobb vid dator/platta + oro och rörigt i klassrummet

Lösning:

  • Var tydlig med kopplingen till LGR11 eller område i ordinarie mattebok
  • Jobba inte för långa pass vid datorn
  • Be eleverna lämna in sina resultat (skärmdump eller visa)
  • Koppla till betygen (”de som visar upp 100% rätt på detta får E på det avsnittet”)
  • Rör dig runt i klassrummet eller sitt/stå längst bak så att du ser elevernas skärmar

Hot: Digitala verktyg blir bara ”en kul grej”

Lösning:

  • Använd digitala verktyg ofta och var tydlig med kopplingen till läroplan/ämne

Hot: Lärarna upplever det som att de tappar kontrollen över undervisningen

Lösning:

  • Här behöver vi jobba med oss själva. Det tar tid, kraft och tanke att byta från att veta exakt vilka uppgifter alla elever kommer att jobba med under lektionen. Ta små steg. Lita på att du som lärare kan matematik, läroplan och att välja rätt övning.
  • Det kan också bli ett tillfälle att öva problemlösningsstrategier för eleverna. Vad gör jag om jag kör fast?

 

De verktyg som jag gick igenom under kompetensutvecklingen finns förresten här:


 

 

studieteknik- lektion 6

Senaste tillskottet i lektioner i studieteknik gäller så kallade flashcards. Mina elever har just nu många chanser att få öva sig i att lära sig saker utantill i just matte och kemi. Det handlar om matematiska begrepp och kemiska beteckningar till exempel.

Det första eleverna fick göra var pappers-flashcards. Flashcards är ett erkänt sätt att lära sig saker utantill och det går ut på att man skriver t.ex. den engelska glosan på ena sidan av ett kort och på baksidan den svenska översättningen. Nu gällde detta kemi-prylar och jag hade förberett genom att skriva ut bilder på den vanliga laborationsutrustningen så eleverna behövde bara skriva vad det var på bilden (men på baksidan). De jobbade två och två och fick ganska snabbt ihop en ”kortlek” med lab-prylar och dess namn på. Sedan använde eleverna dessa för att memorera alla sakernas namn. Jag uppmuntrade dem att lägga undan de kort som de var säkra på allt eftersom och då kommer de få öva på de svåra oftare när de bläddrar igenom leken.

 

Nästa lektion var det dags för ytterligare nötning av begrepp. Den här gången fick eleverna jobba digitalt. Jag hade hittat en sida som heter https://www.cram.com. Där fick de göra uppsättningar av flashcards där de kunde plugga in det som gällde för denna lektion (just nu prefix i matte). Ett exempel på ett litet ”set” kan ni se här.

När jag senare hade en mer vanlig lektion med samma elever och bad dem planera upp veckans läxläsning så var det fler som spontant sa att de skulle använda sig av online.tjänsten för flashcards. En del hade också laddat ner appen så att det var lätt att öva från telefonen.


Inspiration, sanningar, tips och idéer till alla studieteknikslektioner kommer från Håkan Fleischers bok: Studieteknik – så lyckas du med dina studier, Studieteknikpodden, Digilärs läromedel i svenska, Caroline Vordemans bok ”Hjälp ditt barn med studieteknik” samt mina egna erfarenheter och mina elevers utvärderingar av min undervisning.

studieteknik – lektion 5

Idag har eleverna övat på att anteckna. Plötsligt kommer dessa elever nämligen förväntas kunna det och eftersom jag vet att det man övar på blir man bra på så fick de idag öva.

Jag gick igenom några olika saker man kan tänka på när man antecknar. Eleverna bör kunna anteckna medan de läser och medan de lyssnar.

Vi började med att titta på denna lite knäppa med bra film, från UR Skola:

https://embed.ur.se/embed/194368?cid=o33et-8at364

Sen fick eleverna öva på att läsa en text och att göra en tankekarta utifrån vad de läste. Texten var en artikel från dagens DN och programmet vi använde oss av för att göra tankekartan var Mindmup . Programmet är enkelt och man behöver inte vara inloggad för att kunna skapa en tankekarta. Detta gör förstås att man inte kan spara den utan att skaffa sig ett konto men man kan ta en skärmdump på sin tankekarta och lägga den i sina egna anteckningar.

I boken Digitalisering som lyfter skolan skriver vi (dr. Fleischer och jag) lite om reflektion och om att ”krångla till” saker för eleverna. Att använda sig av metod ovan är ett sätt att få elever att reflektera. Mer om den boken på vår hemsida http://www.stretchadkunskap.se/

En liten film om just reflektion finns det också:


Inspiration, sanningar, tips och idéer till alla studieteknikslektioner kommer från Håkan Fleischers bok: Studieteknik – så lyckas du med dina studier, Studieteknikpodden, Digilärs läromedel i svenska, Caroline Vordemans bok ”Hjälp ditt barn med studieteknik” samt mina egna erfarenheter och mina elevers utvärderingar av min undervisning.


 

Studieteknik – lektion 4

Nu i veckan har vi pratat om hur man kan göra för att läsa faktatexter. Jag upplever det ofta som att mina elever inte har en aning om hur de ska göra för att läsa läxor, läsa texter eller plugga på. Det får mig att skämmas för alla år som jag helt har utgått från att alla elever som kommer till högstadiet vet precis hur de ska göra för att läsa läxor.

I egenskap av förälder vet jag numer att åren på mellanstadiet skiljer sig rätt ordentligt från högstadiet när det gäller läxor. Min erfarenhet av ”mellanstadieläxor” är att de oftast ges med god tidsmarginal och med minst en vecka att göra den på. Detta innebär att eleverna nästan alltid kan göra läxorna med föräldern i lugn och ro hemma på helgen. Så bygger vi inte en likvärdig skola. Då kommer nämligen de barn som har föräldrar som hjälper dem alltid klara sig bättre än de som inte har det och de barn som har föräldrar som dessutom kan ge sitt barn strategier för läxläsning kommer få en lugnare och bättre högstadietid.

Min tidigare erfarenhet av hur vi högstadielärare ger läxor funkar inte med detta. Jag brukade ibland utgå från att eleverna repeterade det som vi gått igenom på NO-lektionerna. Jag gav ofta läxor med bara någon eller två dagars varsel då jag utgick från att alla ändå hade tid att läsa läxor varje eftermiddag. Jag utgick också från att de höll koll på vad jag sa att de skulle göra i läxa.

Hur bra ens föräldrar är på att ge barnen läxläsningsstrategier ska inte spela roll i mitt klassrum! Därför övar jag numera ordentligt med strategier för att plugga i klassrummet i sjuan och även i årskurs åtta och nio.

Denna vecka har vi därför gått igenom en modell för att läsa faktatexter av den typen som vi har i framförallt NO-läromedlet men också i SO, hemkunskap osv.

Jag går igenom en modell som är en mix av Fleischers SITRA-modell och Digilärs VÖL.

Innan nytt moment i NO (t.ex: magnetism):

  1. Eleverna får skriva ner vad de redan vet om magnetism på en sida i sin digitala anteckningsbok
  2. Sen får de skriva ner vad de skulle vilja lära sig om det.

Jag brukar förklara detta som att de ska försöka lura sig själva att bli nyfikna på ämnet. Det man är mer intresserad av är lättare att lära sig och att det faktiskt är möjligt att lura sig själv att tycka något är roligare än vad det egentligen är.

  1. Sen börjar den ordinarie undervisningen och då ber jag eleverna då och då (t.ex. i slutet av varje fysiklektion) att skriva ner på ovan nämnda sida vad de lärt sig.

Inför varje avsnitt/moment/läxa. Här följer en modell som eleverna får öva på.

  1. Bläddra igenom sidorna du ska läsa. Titta på rubriker, på bilder, läs ord som står fetmarkerade eller kursiva.
  2. Läs noggrant. Antingen läser du tyst eller högt för dig själv eller så lyssnar du på texten och följer med i boken.
  3. Efter varje stycke ska du anteckna. Skriv ner något nyckelord, inga hela meningar utan helst bara ord eller grupper av ord.
  4. När du läst igenom hela läxan/texten: ta en liten kort paus, res dig upp, gå runt en sväng, få igång blodcirkulationen eller ät ett litet mellis.
  5. Repetera nu genom att med stängd bok läsa dina anteckningar.
  6. Försök återberätta för dig själv vad det var som boken ville lära ut.
  7. Om det var någon del av dina anteckningar som inte riktigt ”höll måttet” markerar du det och när du repeterat en gång går du tillbaka till boken och ser till att du får med dig bättre anteckningar från stycket som var svårt.

VI övar modellen under lektionstid på helt ny text bara för att ”höghöjdsträna” litegrann. Jag kräver full koncentration och knäpptyst i klassrummet under tiden.

 


Inspiration, sanningar, tips och idéer till alla studieteknikslektioner kommer från Håkan Fleischers bok: Studieteknik – så lyckas du med dina studier, Studieteknikpodden, Digilärs läromedel i svenska, Caroline Vordemans bok ”Hjälp ditt barn med studieteknik” samt mina egna erfarenheter och mina elevers utvärderingar av min undervisning.