Jag har världens bästa jobb

Jag tycker att jag har världens bästa jobba och här nedan följer mina argument:

Rädda världen
Jag får vara med och påverka jordens framtid. Det är ju faktiskt så att vi vuxna idag inte lyckats ta hand om vår planet och alla människor här på något vidare bra sätt. Planeten skakar av polarisar som smälter, öknar som breder ut sig, människor på flykt undan krig, förtryck och svält. Genom mitt jobb som lärare har jag möjlighet att påverka barn och ungdomar idag och ge dem kunskaper och mod att ta itu med orättvisor i världen när de växer upp.

Att ge en ung människa tillgång till livet
Vi lärare ger våra elever verktyg för att klara sitt liv nu och i framtiden. Vi ger eleverna språk som gör att de kan kommunicera med människor i andra länder. Vi ser till att eleverna lär sig att läsa vilket gör att allt skrivet i världen öppnas upp för eleven och vi ser till att de kan skriva så att de kan förmedla tankar och kunskaper till andra på fler sätt. Vi ger eleven med dyslexi verktyg för att på dennes sätt ta sig an den litterära världen och vi övar elever med koncentrationssvårigheter i strategier och uthållighet. Vi tränar argumentation, rimlighetsuppskattning och samarbete, att lyssna, anteckna och summera. Vi ser till att eleverna inser hur de ska leva hälsosamt och ekonomiskt och vi uppmuntrar dem att hitta sitt eget estetiska uttryck.
Ett fritt jobb med god chans till framförhållning
Trots en tydlig uppgift förankrad i skollag och läroplan har jag ett väldigt fritt jobb. Jag har som lärare en enorm frihet att planera undervisningen på det sätt som passar mig och mina elever. Min chans att påverka när jag ska ha prov, inlämningsuppgifter och läxförhör gör att jag själv har kontroll på mina arbetstoppar. De få obligatoriska proven (t.ex. NP) finns schemalagda lång i förväg och dyker aldrig upp samma dag. Mina lektioner är också schemalagda så i början av terminen vet jag vilka jag har och vilka som går bort (beroende på lov, studiedagar etc) vilket förstås gör att jag kan jämna ut arbetsbördan för mig själv genom att planera in stora bedömningsarbeten när det är som lugnast i övrigt. Jag får fritt bestämma om och när eleverna ska iväg på utflykt, se film, skriva uppsats, laborera, gå på studiebesök eller jobba i grupper.

Jag håller mig ung
Genom att vara i en miljö med unga människor håller jag mig ung i sinnet. Risken att jag enbart skulle stövla på i mina egna fotspår är minimal. Om min undervisning inte funkar så kommer jag att märka det på en gång. Det är inte behagligt att vistas i ett klassrum där det inte fungerar vilket gör att jag ständigt utmanas att bli bättre och bättre på det jag gör. Att befinna sig ”på scenen” klassrummet gör att jag tar han om min hälsa, tänker på hur jag uppfattas och klär mig helt och rent. Läraryrket är ett rörligt jobb utan att vara fysiskt utslitande. Jag står, går, sitter, böjer mig, sträcker mig och får ihop många tusen steg på min stegräknare bara under arbetstid!

Fantastiska kollegor
Att jobba i skolan innebär att jag har kollegor som är experter i ett eller fler ämnen och dessutom intresserade av att förklara saker. Det innebär rent praktiskt att jag kan tala politik med väl insatta och intresserade SO-lärare, kompostering med biologiläraren, fråga språkläraren om hur jag ska uttrycka en viss sak på ett främmande språk, diskutera litteratur med svenskläraren, verktyg med träslöjdläraren, stickmönster med textilläraren, recept med hemkunskapsläraren, sport med idrottsläraren och mycket mycket mer. Dessutom har alla mina kollegor valt att jobba med barn och ungdomar och att få dem att lära sig saker vilket gör att de allra flesta är riktigt trevliga, sociala och pratsamma.

Bra arbetstider
Jag börjar straxt innan 8 på morgonen vilket innebär att jag slutar ca 15.30 varje dag. Jag kan äta gratis lunch på arbetstid, vettigt sammansatt enligt alla konstens regler. I mitt avtal har jag sedan i snitt tio timmar i veckan som jag styr helt själv över. Dessa timmar får jag använda precis som jag vill till förkovring, omvärldsbevakning, reflektion, inläsning, planering och andra saker. Jag får lägga dessa timmar var jag vill (rent geografiskt) på bryggan på landet, hemma i favoritfåtöljen, på museum, kaféer, biblioteket eller utomlands men jag kan också sitta kvar vid mitt skrivbord på skolan. Ingen lägger sig i. Jag får också lägga dessa arbetstimmar när jag vill. Jag kan välja att jobba på loven, tidig morgon innan morgonrusningen, när de egna barnen somnat på kvällen, på helgen eller på eftermiddagen. Ingen lägger sig i detta heller.
Det har aldrig hänt att någon, med kort varsel, ber mig jobba över. Faktum är att jag jobbar ungefär en kväll i halvåret och den kvällen känner jag till sex månader i förväg. Ingen ber mig jobba helger eller röda dagar. Jag kan alltid räkna med att vara ledig alla mellandagar och jag behöver aldrig fundera på hur jag ska täcka loven för mina egna barn, jag kan alltid vara ledig.

Bra arbetsmiljö
Jag har aldrig behövt lyfta tungt, jag utsätts inte för gifter, radioaktiva ämnen eller brandfarliga kemikalier (om jag som kemilärare inte väljer det själv förstås). Det är varmt, torrt och det finns bra belysning på min arbetsplats. Till och med vägen från bussen till jobbet är extra säker. Vi har god tillgång till toaletter och jag hinner springa iväg till den ofta och även om det skulle vara akut. Jag kan välja att ta en kort kaffepaus lite då och då i personalrummet. Jag har tillgång till dator, bra IT-lösningar och säkra brandväggar och skräppostfilter.

Bra arbetsmarknad
Jag kan få jobb i hela landet. Det är inte så stor skillnad på att undervisa elever i storstad och landsbygd och skillnaden mellan skolor och mellan kommuner är inte större än att jag kan hantera den. Det finns massor av arbetsplatser för mig och jag kan, utan att behöva anstränga mig så väldigt mycket, börja på en ny skola och göra ungefär samma jobb.

Jag betyder något för någon
Att få vara med på elevernas resa mot att bli vuxna är fantastiskt. Jag jobbar på högstadiet och tar emot ganska fladdriga stora barn som ska börja sjuan. När de efter knappt tre år lämnar mig efter nian är de unga vuxna. Att få vara del av deras, många gånger jobbiga, resa dit är en ynnest. Att få prata med elever, höra om deras syn på livet och välden, deras planer för framtiden och få deras förtroende att ge dem verktyg för att lära sig saker genom livet det är nog det bästa. En del lärare lämnar fina avtryck hos elever som lever kvar hos dem ända upp i vuxen ålder. Tänka att få vara en sådan lärare. Det, tillsammans med att få känna den där känslan av att en elev förstått något hen slitit med, när ”poletten trillar ner”, när gnistan tänds i ögonen och eleven utbrister ”aha” med just den där tonen som ger rysningar hos oss lärare. Det är nog det allra bästa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: