Archive for the ‘1:1’ Category

Digitaliseringen är inte häftig – den är nödvändig

Jaha, nu har jag tröttnat lite igen på digitaliseringen av skolan. Jag blir lite matt av alla häftiga saker som görs. Det finns på tok för många häftiga lärare som gör häftiga saker med sina elever och som sen åker runt och skrämmer livet ur andra lärare som får för sig att digitaliseringen måste vara häftig.

Jag tror inte på förändring – jag tror på förBÄTTRING

Jag tror inte omdefiniering av lärandet – jag tror på att skapa helt okej förutsättningar för så många som möjligt, både elever och lärare.

I mitt klassrum, skulle jag vilja påstå, är digitaliseringen rätt ordentligt implementerad. Åtminstone är det så de som kommer utifrån brukar uttrycka det. Jag och eleverna tycker förstås att det är vardag. Men… vi gör inte så många häftiga saker, vi gör många små saker bättre och i slutänden blir det helt okej.

En vanlig dag ser ut ungefär så här:

 

8.30 Jag kommer till jobbet, dricker en kopp kaffe och kollar mina mail samt svarar på de som ska svaras på. Kollar igenom ”intranätet/lärplattformen” och för över en del uppgifter till min egna kalender i outlook.

8.45 Eleverna ska ha ett kort förhör (10 min) på förra veckans matte så jag skapar ett sådant test till dem i Edqu vilket innebär att jag loggar in, väljer ett eller två områden som överensstämmer med det vi gick igenom förra veckan, klickar på ”skapa test” och väljer vilken klass som ska ha det. Allt som allt tar det ca 1 minut.  Jag tar en kopp kaffe till och pratar lite strunt med kollegor, både i rummet och på twitter.

9.00 Lektionen börjar. Eleverna uppmanas att gå in på matte-testet via sin dator. Under tiden de jobbar med testet kan jag fylla i närvaro/frånvaro i plattformen. När eleverna är klara får de förslag av matteprogrammet om vad de behöver öva på. Eleverna övar tyst tills dess att alla i klassen är färdiga med testet. Direkt när alla är färdiga får jag upp resultatet för gruppen/eleven/området. Jag brukar då smyga runt och prata lite med de som kanske lyckades sämre eller bättre än väntat.

 

9.20- 9.45 Jag har en klassisk genomgång vid tavlan. Men jag vänder inte mina elever ryggen medan jag skriver eftersom jag skriver på min dator med penna, vänd mot eleverna. ”Tavlan” visas via projektor på den vanliga duken vid tavlan. Alla gamla ”tavel-anteckningar” finns kvar i molnet och är tillgängliga för både mig och eleverna vilket gör att vi lätt kan gå tillbaka och titta vad vi gjorde förra lektionen. 

Beroende på vad vi går igenom hittar jag någon passande visualisering eller liknande för att förstärka undervisningen. Just idag var det bra med digitala ”bråkkakor” från finska Matteva.

Under genomgången har eleverna varken dator eller mobil igång men mot slutet ber jag dem ta upp datorn för att snabbt svara på en fråga om bråk via Mentimeter. Det ger mig en snabb överblick över hur många som förstått dagens genomgång.

9.45-10.05 Eleverna sitter två och två och räknar tillsammans. Några räknar i den vanliga pappers-matteboken. Några gör övningar som jag valt ut åt dem i Edqu, några övar på Mattevas bråkövningar. Någon nyanländ elev har webbmatte som stöd för att få en del av begreppen på sitt modersmål.

10.05-10-15 Jag har rast mellan två lektioner och passar på att kasta ut en fråga till ”det utvidgade” kollegiet på Twitter och i Facebookgruppen för NO, jag behöver tips på en bra film för att introducera avsnittet om energi senare i veckan. Jag får snabbt svar om en kort film på UR skola.

10.15 Lektion igen. Nu fysik. Vi håller på med repetition av krafter. Vi tittar gemensamt på en ”kedjereaktionsfilm”

Sedan får eleverna i uppgift att, två och två, titta på filmen igen, ta skärmdumpar på den, rita kraftpilar och fundera över energityper (läges/rörelse/termisk.)

10.45-11.00 Vi går igenom filmen igen och eleverna fyller tillsammans på med vilka kraftöverföringar som sker, var det uppstår förlust av energi osv.

11.00-11.05 Jag visar var i Gleerups digitala fysikbok de ska läsa hemma samt går igenom att de även ska göra ”testa dig själv”-frågorna som hör till avsnittet till onsdagens lektion. Jag påminner också eleverna om att texten i boken går att få uppläst för de som har svårt med läsningen.

11.05 Jag kollar matsedeln på skolans hemsida och bestämmer mig för att gå till matsalen och äta.

11.30-12.00 Då jag ätit pedagogisk lunch vilket är arbetstid tar jag en kort promenad och sen en kopp kaffe och lite stickning i personalrummet som rast.

12.00-13.00 Jag tittar igenom resultatet från morgonens matte-test lite noggrannare och skapar uppföljningstest till visa elever. Jag tittar också igenom hur många elever som gjort läxan till eftermiddagens lektion, Jag får en bra överblick tack vare de olika färgerna.

Jag passar på att rätta förra veckans teknikprov som eleverna gjorde i Digiexam. Det är så praktiskt med digitala prov då det är lättare att se vad eleverna skriver (de tenderar dessutom att skriva mer) och jag kan rätta en fråga i taget utan att bläddra massor.

Jag läser och svarar på mail, tittar igenom protokoll som är delade med mig via skolans olika flikar i Onenote och tittar igenom morgondagens dagordning för arbetslagsmötet.

13.00-13.30 kort kaffepaus och lite ”häng” på twitter. Där hittar jag en uppsats om matematikundervisning som jag skummar igenom och några intressanta blogginlägg om skola i stort och smått.

13.30-14.30 Dagens laboration förbereder jag genom att skapa dokument till eleverna som jag sedan delar med dem i skolans molntjänst. Dokumentet innehåller instruktioner, länkar till en simulering och frågor som ska besvaras. Sen ägnar jag lite tid till att plocka fram material i form av snören, tyngder osv till laborationens första del.

14.30-15.20 Laboration i fysik. Eleverna undersöker vad som påverkar pendelns svängningstid genom att ändra massan och snörets längd på sin pendel. När de skaffat sig en uppfattning om hur det hänger ihop går de in på simuleringen från PhET. Eleven med annat modersmål översätter instruktionen i google translate.
https://phet.colorado.edu/sims/html/pendulum-lab/latest/pendulum-lab_en.html

I simuleringen kan eleverna ändra gravitation, massa, längd på ”snöret” och friktion. Eleverna undersöker de olika variablernas betydelse för svängningen. Resultat och slutsats skriver eleverna i dokumentet som delas med mig.

I slutet av lektionen påminner jag om läxan samt ger tips om en film foucault-pendeln som de kan se hemma inför en diskussion vi ska ha på onsdagen.

15.25-16.00 Jag tittar igenom elevernas laborationsrapporter, ger dem feedback genom att jag spelar in min röst när jag visar runt och berättar om vad som är bra och vad som kan utvecklas, till det använder jag ett skärminspelningsprogram. Filmen delar jag via molntjänsten med eleverna. Eleverna föredrar denna typ av återkoppling istället för skriftlig då de tycker de får mer information av den. Jag föredrar den eftersom det tar mig knappt två minuter per elevarbete istället för kanske 10 minuter.

16.00 arbetsdagen är slut och jag går hem.

 

Märkte ni? Inga blinkande elevprogrammerade robotar, inte ett enda spännande projekt med flera länder inblandade, inga avancerade greenscreenfilmer eller annat tid-, kunskaps- eller teknikkrävande arbetssätt. Bara gammal hederlig undervisning där digital teknik används för att förbättra undervisningen.

Annonser

Studieteknik, Astronomi och forskning

I somras blev jag introducerad till Håkan Fleischers SITRA-modell, en studietekniks-modell för högskolestudenter och jag tänkte direkt att det är synd att de ska behöva vänta så länge som till högskolan med att lära sig en modell för hur man kan studera effektivt. Håkan bygger sin modell SITRA på SQ3R. Läs med om SITRA här.

Jag brinner för att låta mina elever bli ”självgående” och att ”lära att lära” tycker jag är den viktigaste av EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande.

Mina elever går i ju i 9:an och jag vill skicka med dem så mycket som möjligt till gymnasiet. När vi (eleverna och jag) tillsammans planerade året/terminen frågade jag om de var intresserade av att prova en modell för studieteknik och eleverna var mycket positivt inställda till det. Jag ansåg att det passade bra att köra detta parallellt med att de skulle lära sig om astronomi i fysiken eftersom det finns mycket att läsa in och svårt att jobba laborativt.

Sagt och gjort. När vi kom till höstterminens fysik-pass var det dags att testa detta på riktigt. Tanken från början var faktiskt att Håkan själv skulle komma och dra sin modell för klassen men vi lyckades inte tajma ihop det riktigt. Lösningen var att jag ringde upp Håkan och kollade igenom att jag uppfattat modellen korrekt och sen spelade Håkan in en hälsning till mina elever på film som jag kunde visa upp. Eleverna kände sig väldigt speciella som fick denna hälsning. Tänk så lite som behövs!

Jag gick igenom hur denna studietekniks-modell fungerar samt vilka förutsättningar som gällde just för deras klass med vilka lektioner de hade till sitt förfogande samt när jag tänkte hålla föreläsning för dem och hur den skulle gå till. Jag håller väldigt sällan föreläsning en hel lektion för mina elever men det ingick i studieteknik-övningen nu tänkte jag och förberedde två olika astronomi-föreläsningar, den första med stödord utskrivna i bilderna, den andra med färre stödord och mer foton. Jag förberedde eleverna på att de skulle få åhörarkopior att anteckna på eller, för de som valt att anteckna med penna i Onenote, bildspelet som fil. Föreläsningarna var av typen envägskommunikation med frågor enbart på slutet, allt för att öva ett annat sätt än de tidigare varit utsatta för. Vi började med att eleverna fyllde på astronomi-kapitlet i boken med bra filmer som visar olika astronomiska fenomen. Mina elever har ju en interaktiv bok från Gleerups så de kan dela med sig filmer de hittat med varandra i själva boken.

Hur gick det då?

Att få eleverna att skriva planeringar var en uppförsbacke…men jag var mentalt förberedd. Jag ställde jättehöga krav på deras planeringar, de skulle ha en plan för vad de skulle göra på vilken lektion, vilka eftermiddagar de skulle ge sig själv läxa på och exakt vilka sidor de skulle jobba med, exakt när. Det var många av eleverna som tyckte att det var jobbigt och de vill helst skriva saker som ”läsa vidare” ,”plugga på” och liknande. De flesta eleverna köpte dock argumentet att det det är skönt att veta när man är klar med dagens uppgift och att man med gott samvete, i trygg förvissning o att hinna med allt kan gå vidare och göra något annat. En del av mina elever är ju stressade över skolarbetet och jag såg här min chans att ge dem en metod för att känna sig lediga ibland.

De eleverna som behövde mer stöd i arbetet med sin planering fick denna mall och jag hjälpte till med frågor om hur deras veckor ser ut, när proven infaller i de andra ämnena osv.

schema

En av eleverna gjorde en betydligt snyggare planering, analogt…

plan

Och sen då…?

Jo när eleverna väl gjort sin planering och vi är igång hör jag elever spontant säga saker som: ”Men det är ju jätteskönt, Helena, jag vet ju precis vad jag ska göra på lektionen”, ”Vet du hur skönt det var igår? När jag insåg att jag var klar med det jag gett mig själv i läxa och kunde gå ut och spela fotboll istället?” ”Helena! Ska du snacka mycket, eller kan vi sätta igång och börja jobba direkt?”

Min upplevelse av dessa ”eget arbete”-lektionerna då? Jo…helt fantastiska faktiskt. Jag startade varje ”eget arbete”-lektion med ett hej och välkommen och sen dirigerade jag ut att t.ex ”I klassrummet har vi mummel-nivå, här sitter de som vill kunna viskandes fråga någon kompis om något” och ”I grupprummet sitter de som vill ha helt knäpptyst och i korridoren sitter de som planerat in att jobba tillsammans med någon annan under lektionstid” Lektionerna avslutades med en ”tumme upp, åt sidan eller ner” om hur det funkat. Det var inte någon som gjorde ”tumme ner” på någon lektion. Eleverna uppmanades ibland att utvärdera sin planering och göra förändringar i den då jag försökte trycka på att det var viktigt att den var realistisk.

En väldigt häftig sak som hände var den vikarie-rapport jag fick när jag varit borta och föreläst på Skoldagarna i Malmö en dag:

vikarie

Stolt som en tupp! Det var ju dit jag ville!

Eleverna fick svara på några frågor i en enkät om hur det varit att jobba på det här sättet. Här är några svar:

”Tror jag kommer fortsätta att använda SITRA-systemet i andra ämnen och i gymnasiet. Jag lärde mig
bra med det. Även klassisk musik kommer jag fortsätta använda.”

”följa schemat och att jobba som vi gjort, syna, ta in information, repetera osv. funkade jättebra och var
ett bra sätt att plugga på.”

”Just i min planering så kunde jag inte plugga alla gånger på grund av sporter eller andra saker. Så
jag måste tänka på det när jag planerar igen”

”Jag vill säga att SITRA-modellen har varit väldigt genomtänkt och välplanerad, det blir inte alls stressigt
om man följer sin planering. Jag tänker göra denna modell med andra ämnen också eftersom man lär
sig så mycket mer och kommer ihåg mycket mer.”

Länk till min presentation om studieteknik finns här

Vill du läsa om mer om modellen säger envisa rykten att det kommer en bok till hösten…sitra-bok

Matematik och valet 2014

I våras skulle vi läst om statistik och om olika diagramtyper i matematiken men då jag redan visste att det skulle bli riksdagsval till hösten valde jag att skjuta lite på just den uppgiften.

Nå, valet gick av stapeln och hela veckan efter hade vi lagt in i planeringen att jobba med just valet på mattelektionerna.

Jag visade på olika ställen med valresultat på nätet:

http://www.val.se/samt http://skolval2014.se/ och när eleverna fritt fick jobba med dessa sidor väcktes många frågor.

Eleverna jobbade parvis och skulle först och främst komma fram till en gemensam frågeställning.

Exempel på frågor som de valde att ställa var:

  • Hur hade valresultatet blivit om alla som inte röstade alls hade röstat på ett visst parti?
  • Hur hade det parlamentariska läget sett ut efter valet om man slagit ihop rösterna från ungdomarna (skolvalet) och de vuxnas röster?
  • Om alla i landet hade röstat som valkretsarna i Fisksätra och Solsidan (båda i Nacka) hur hade fördelningen då sett ut?
  • Om alla hade röstat som i Klippan, hur hade mandatfördelningen då sett ut?

När eleverna väl formulerat frågan blev det mycket räkna! När de räknat klart  valde många att presentera sina svar i ett diagram och då jobbade de i Excel.

Jag tycker att det blev en bra vecka, det blev väldigt mycket matte-diskussioner och dessutom en del demokrati-frågor. Eleverna tvingades omsätta sina kunskaper i praktiken och som vanligt när det är någon mer verklighetsanknuten matteuppgift är det inte någon som ger upp.valet

 

 

 

en mattelektion

Jag kommer till klassrummet ett par minuter innan lektionen börjar.
Tänder ett ljus och startar spellistan ”bistrojazz” i högtalarna på soft volym.
Eleverna droppar in.
När lektionen börjar frågar jag dem om hur de klarat sommartidsomställningen och lita annat småprat.
Vi repeterar vad vi gjorde förra lektionen.
Jag kopplar dagens lärandemål för lektionen till LGR11:s centrala innehåll och till pratar lite om förmågan ”kommunikation” och talad matematik.
Jag visar Gapminder för eleverna och vi testar olika inställningar tillsammans. Jag förklarar hur man kan spåra, klicka, föra musen över och ändra i programmet.
så långt vid tavlan/projektorduken
Eleverna jobbar enskilt vid sina datorer i Gapminder. De samtalar med de de sitter närmast och ibland upptäcker någon något så intressant att fler måste gå dit och kolla. De ändrar parametrar, googlar länder, letar fakta, kopplar matematiken till vad de lärt sig i andra ämnen och pratar massor av matte.
Jag går runt, utmanar, förklarar, diskuterar och sätter matteord på deras upptäckter.
Några gör någon uppgift i boken.
Sen samling i helklass igen, ögonen mot tavlan/projektorduken.
Vi gör en matte-tänk-uppgift tillsammans. Alla tänker själva först, sen pratar vi om det. Vi gör några av bokens uppgifter tillsammans.
Eleverna diskuterar två och två först.
Någon elev känner för att visa hur hen tänkt framme vid tavlan/projektorduken.
Jag förklarar vad de har för läxa (i detta fall att visa Gapminder för någon i famlijen)
Eleverna gör en ”exit-ticket” om vad de lärt sig idag, via Socrative.
Sen är lektionen redan slut.
Tänk vad 85 minuter matte går fort!

P.S Hur kan man hävda att man bara kan ha 40 minuters-lektioner i matte för att eleverna tröttnar annars?

Hälsoprojektet en summering

Så här har vi jobbat runt temat hälsa i mina 8:or denna termin.

Eleverna fick svara på frågan ”Hur skaffar man sig en god hälsa?” med hjälp av verktyget : Mentimeter där eleverna skickade sina svar direkt till sidan som jag hade uppe på projektorn. Vi gjorde ett ordmoln och ringade in de ord som var vanligast.

Eleverna fick sitta ihop i smågrupper och prata om hur de vill jobba i biologi under vårterminen utifrån kunskapskraven i ämnet.

Detta är elevernas förslag:

  • Podcast prat och resonera, samtal, diskussion
  • Film på undersökning  och lab
  • Göra en hemsida där allt samlas
  • Samtal begrepp naturvetenskaplig upptäckt podcast
  • Labrapport, film, osv
  • Källor-podcast, sida med text
  • Vad händer om man äter chips, socker i en podcast
  • Podcast / film om träning och kost
  • Testa att äta bara chips en vecka videoblogg/blogg
  • Animerad film (lera)

Efter lite resonemang enas klassen om:

  • Podcast om hälsa
  • Filmer om sex och samlevnad
  • En hälsolaboration
  • En länksamling

Allt detta presenterades sedan i klassens egna hälsosida:

http://www.attleva.n.nu/

klass8a

Vi har fått en del uppmärksamhet faktiskt. Det finns till och med två filmer om hur vi jobbat.

En film handlar om arbetet med hälsosidan:

Den andra filmen handlar om hur vi gjort:

Mina reflektioner om arbetet:

Fantastiskt som vanligt. Jag har ju numera alltid skyhöga förväntningar på eleverna men de överraskar mig ändå alltid positivt. De har jobbat och slitit och lärt sig massor. De har hjälpts åt och stöttat varandra och det blev ett riktigt fint resultat. Elever som inte varit så länge i Sverige och alltså inte kan så mycket svenska ännu, suffleras av de andra eleverna i radioprogrammen. De elever som vi har i klassen och som har ”svårigheter vid inlärning och socialt samspel” deltar med samma förutsättningar som de andra i filmskapande och redigering av filmen. Alla verkar känna en stolthet och ett gemensamt ansvar för slutprodukten. De resonerar om källor och de använder enbart musik och bilder som är fria för skol-användning. De resonerar också fantastiskt bra om hur kost, sömn och motion påverkar deras hälsa. Jag har, via deras videobloggar, dagböcker och fotobloggar fått följa med ”hem” till eleverna och tagit del av vad de upplever när de försökt ställa om sin kost eller sömn till något bättre. Helt igenom fantastiskt!

Typ LPP:er om de olika momenten:

hälsolaboration

filmer om sex och samlevnad

Podradio om hälsa

Mina dagar i London

Nyss hemkommen från London och BETT-mässan samlar jag mina tankar i en presentation. Läs gärna, jag vill så gärna dela med mig av vad jag varit med om. jag anser dessutom å det bestämdaste att det är allas vår plikt som fått åka till BETT att vi sprider våra upplevelser så att det kommer så många elever som möjligt till godo.

Föredrar du Skydrive finns presentationen på: http://sdrv.ms/1aVvGgc

Podcast om hälsa

Terminen är igång och mina elever ska läsa biologi. Det finns en del kunskapskrav som handlar om att kunna samtala… I värsta fall är detta något som läraren ”höftar till” om huruvida en elev kan eller inte men jag gillar att ”ha på fötter” och tänkte då att jag gärna skulle vilja ha dessa samtal inspelade på något sätt.

Iden kom upp i klassrummet om att göra podcast. Kul tänker jag som inte gjort detta förut med dessa elever.

Eleverna är nu i full gång med att spela in sina program, de har samlat argument och tränat och idag har de spelat in program, utspridda så gott det går i vårt NO-hus på skolan. Jag har smugit omkring och försökt vara tillgänglig men tyst. De har valt bra frågor t.ex ”Varför är det så mycket osanningar om hälsa på internet?” ”Hur ska man äta om man är en vanlig tonåring?” ”Hur påverkar sömnen hälsan?” ”Varför är det bra med motion?” m.m.

bild (3)

Så här ser uppgiften ut:

PODCAST OM HÄLSA

Uppgift:

Skapa ett pod-radioprogram i grupp (2-3 elever) om en hälsofråga.

Central innehåll: 

Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer
och beroendeframkallande medel.

Tips på länkar:

Ladda ner audacity: http://audacity.sourceforge.net/?lang=sv

Film om hur audacity funkar: http://www.pim.skolverket.se/xp/handledningar/ljud/c/3/Instruktionsfilm/

Jinglar, fria att använda: http://www.multimedia.skolverket.se/Arkiv/Musik/Jinglar/

Pålitliga källor:

http://www.1177.se

http://www.umo.se/

Biologiboken: http://gleerupslms.se

Kunskapskrav som eleven kommer bli bedömd utifrån:

E C A
Eleven kan samtala om och diskutera  frågor som rör hälsa, (naturbruk och  ekologisk hållbarhet) och skiljer då fakta  från värderingar och formulerar  ställningstaganden med enkla  motiveringar samt beskriver några  tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, (naturbruk och ekologisk hållbarhet) och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, (naturbruk och ekologisk hållbarhet) och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda informationen på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, (sjukdom, sexualitet och ärftlighet) och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, (sjukdom, sexualitet och ärftlighet) och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, (sjukdom, sexualitet och ärftlighet) och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.