Archive for the ‘1:1’ Category

”Kommunikation, datorn och Internet” teknik år 7

Just nu undervisar jag om temat ”Kommunikation, datorn och Internet” i år 7.

Det centrala innehåll jag tänkt behandla i detta avsnitt är:

  • Tekniska lösningar inom kommunikations-och informationsteknik för utbyte avinformation, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.
  • Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.
  • Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet

 

Nå, så här har jag gjort:

Lektion 1: Jag berättar en målande historia om en flicka som var 13 år 1989 och gick i skolan på Björknässkolan. I texten nämner jag alla sätt som hon kommunicerade med  lärare, familj och vänner på. Brev, heta linjen, fast telefon med sladd, telefonkiosk, små lappar, växeln på pappans jobb, högtalare i klassrummet, blyertsmeddelande på vännens skåp, lappar på hallgolv och köksbord, dyra riks-samtal och allt annat som hörde förra seklet till.

 

När eleverna fått lyssna ett tag fick de 20 minuter på sig att skriva om sin egen dag och hur du kommunicerar med sina vänner, släktingar och lärare. Anteckningarna sparade de på sin dator.

 

Läxa till nästa lektion var att intervjua någon förälder om hur de kommunicerade med sina vänner och släktingar när de var i samma ålder som  eleven är nu.

 

Lektion 2: Nu blev det gruppdiskussion. Jag lottade grupperna så de blev 3-4 elever i varje. En blev ordförande, en sekreterare och en tidhållare och sen fick de i uppgift att prata om frågorna:

  • Vilka är skillnaderna i kommunikationen då och nu?
  • Vilka prylar användes då/nu?
  • Vilka sätt är samma då och nu?
  • För och nackdelar med de olika sätten.

Svaren mailades sen till mig och de andra gruppmedlemmarna.

Det var fantastiskt att lyssna på diskussionerna! Fraser som ”Helena, vad är en fax?” ”Min pappa berättade om något de kallade telefonkedja” och ”Mamma berättade att det var jätteviktigt att bestämma både var och när man skulle ses, typ Pressbyrån uppe ELLER nere vid Slussen!”

 

Nu då… Hur går vi vidare…? Tanken är att vi ska Skype-ringa min upp en klass på F-3 på skolan nästa vecka och fråga dem om de vill veta något om Internet och sociala medier. Sen ska mina elever göra någon typ av publik presentation anpassad för 8-åringar om nätet och kommunikation… vi får se hur det blir 🙂

Jag är så trött på IT!

Jag jobbar på en skola, i en kommun som satsat på IT i skolan. Det tackar jag för men nu är jag så himla trött på allt snack om IT. Missförstå mig rätt, jag gillar ju IT men jag är så himla trött på hela tiden prata om IT som om det fanns något alternativ. De lärare som använder vanliga tryckta böcker, randiga eller rutiga papper, pärmar och färgpennor, de behöver aldrig försvara sig.

Det skapas inga lärartävlingar i stil med ”ett pris som delas ut till den lärare som visat hur man framgångsrikt kan integrera skolbänkar på ett förtjänstfullt sätt i sin undervisning”.

 

Året är 2013! Mina elever är yngre än Hotmail och Google, de gick på dagis när Facebook grundades, det är liksom inte läge att snacka om IT eller inte med dem.

Jag skulle försöka förklara för en 4-åring i min närhet vad IT är…det lyckades jag inte trots att jag är lärare. Jag provade då med en 8-åring också i min närhet men det var lika svårt det. Säger inte det något om att det kanske ska vara slutsnackat i skolan om IT?

Jag har ju den fantastiska förmånen att få åka runt och berätta för andra lärare om hur jag jobbar och detta ger mig massor! Inför presentationer läser jag på, reflekterar och analyserar mina erfarenheter från ett klassrum med IT. Att åka runt på div. konferenser, mässor, Edcamps, Teachmeet’s mm ger mig också tillfälle att få lyssna på andra, mycket kloka lärare, skolledare, politiker och folk från näringsliv och myndigheter. Detta gör mig ännu mer taggad för detta med skolutveckling. För det är ju det som det handlar om, inte IT!

Så slutsnackat om IT? Vad ska vi prata om istället?

  • Hur får vi en ökad måluppfyllelse i svensk skola?
  • Hur får vi elever som skrattar mer? Som det lyser om?
  • Hur får vi elever att tro på sig själva? Som vågar prova och vågar misslyckas?
  • Hur får vi en varierad undervisning?
  • Hur kan vi utveckla och bedöma alla förmågor i LGR11?
  • Hur får vi en likvärdig skola?
  • Hur får vi en inkluderande skola?
  • Hur kan vi säkerställa att alla elever lär sig hur de lär sig bäst?
  • Hur övar vi eleverna i kommunikation? I källkritik? I entreprenörskap?
  • Hur får vi svenska elever bättre i matte? På samarbete?
  • Hur lär vi eleverna att ta ansvar för sin egen inlärning? Hur ger vi dem verktygen för att göra det?

 

Så många frågor…jag vet svaret…

 

 

 

IT 😉

 

 

men på samma sätt som svaret hade kunnat vara:

  • en lärare som brinner för det hen gör
  • bra skolledning
  • bra skolpolitiker

förmodligen bör alla sakerna samverka…

 

 

 

Fjäderndag Nacka kommun

I onsdags den 6/2 var det Fjäderndag i Nacka kommun och det var roligt! Fjädernpriset är ett pris som delas ut av kommunen, mer kan du läsa här. Jag var en av dem som fick priset 2012 och då ingår att man får skriva en ”någorlunda vetenskaplig artikel”. Jag skrev en om ”IT som en naturlig del av NO och teknikundervisningen” Artikeln kan du läsa här: artikel   Dagen  var fylld med pompa och ståt! Det var inledningstal, blommor, lunch och prisutdelning. Fantastiskt lyxigt och roligt!

diplomVi ”fjädrar” fick också tillfälle att berätta om vårt arbete. Jag passade på att lyssna på min kollega Åsa Girgensohn som skrivit om ”Matematik och Youtube”. Det var förstås väldigt intressant och inspirerande!

När jag skulle skriva ihop min presentation insåg jag att jag är otroligt trött på IT som begrepp. Jag pratar ju gärna, eller väldigt gärna, om vad jag gör i klassrummet och mycket av det vi gör är ju med datorn eller telefonen som redskap… Men det är ju inte det som är grejen! Grejen är ju det individualiserade, det varierade, det ämnesintegrerade, det motiverande, de tydliga förväntade målen, förhållningssättet till elever, EU:s nyckelkompetenser, 21st centurys skills, en ömsesidig respekt, en nyfikenhet, att våga göra, att våga misslyckas,  att skratta, att pröva och LGR11, LGR11 och LGR11! (jag lovar ett längre inlägg om detta senare…)

Ja, ja jag tog mig i kragen och skrev ihop en presentation iallafall 😉

Efter presentationer och lunch fick vi det bästa priset: Att lyssna på Richard Gerver (http://www.richardgerver.com/) när han pratade om ”Creating tomorrow’s schools taday”. Otroligt inspirerande!

animerad film forts…

så där ja!

Nu har det varit deadline på animerad-materia-filmerna. Här kommer några smakprov:

 

animerad film i fysik och kemi

Just nu håller mina 7:or på med animerad film i ett ämnesintegrerat moment (kemi och fysik). Vi läser ”materia”. För att ”göra begreppen till sina” får eleverna göra varsin animerad film om en frågeställning/begrepp.

  • Frågeställningarna de kunde välja på var :
  • Förklara skillnaden mellan vad som är materia och vad som inte är det
  • Beskriv en atom
  • Vad är densitet?
  • Hur funkar det periodiska systemet?
  • Vad är det för skillnad på olika grundämnen?
  • Skillnad mellan grundämne och kemisk förening
  • Vad är volym?
  • Atomer blir molekyler
  • Hur smälter tenn?
  • Vad händer med Magnesium när det brinner?
  • Fast – Flytande – Gas
  • eget val på Materia-temat

Eleverna presenterades snabbt för några olika program-alternativ Stopmotion (för Android) Imotion (för Ipad, Iphone) eller moviemaker och animatorDV (för PC). De fick i läxa att lära sig ett av programmen tillräckligt bra för att få till en film som går att lägga upp på Youtube.

Sen hade vi några ”vanliga” lektioner med labbar, genomgångar mm och nu är det dags att göra film med materia-innehåll! Full aktivitet på lektionerna, jag håller med en del rekvisita i form av partikelmodell-kulor, legobitar, stenar mm. En del elever ritar i t.ex Paintoch sparar bilderna för att sedan klippa ihop. En del elever ritar på tavlan eller på andra ”små-whiteboards” och fotar. Jag har redan sett en del av filmerna och de är bra!

Det som är intressant att man som elev verkligen tvingas lära sig begreppen för att kunna visa dem i en film…

Filmerna skall sedan läggas upp på Youtube så att alla elever i klasserna ska kunna titta på varandras filmer. (det kommer länkar sen…)

 

Program:

Stopmotion-android: https://play.google.com/store/apps/details?id=com.octoroid.komadori.lite&hl=sv

Imotion för Ipad: https://itunes.apple.com/us/app/imotion-hd/id421365625?mt=8

Animator DV (PC): http://animatordv.com/download_free.php

Moviemaker (PC): http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows-live/movie-maker-get-started

Kurs om animerad film på Skolverkets Multimediabyrån: http://www.multimedia.skolutveckling.se/Kurser/Video/Animera-med-DV/Programvaror/

 

 

 

Jobba-hemma-dagen 6/2 ett första utkast:

Så här har jag till att börja med tänkt mig Jobba-hemma-dagen 6/2 för 7a och 7b:

Men… jag behöver respons! Snälla ge mig det, du kloking som läser!

elevuppgift:

****************************************************************

Vad ska göras?

Du ska planera och genomföra en test på hur bra din regnjacka är. (tänk duschen, trädgårdsslangen, badkaret el.dyl.) Dokumentera gärna testet med foton eller ritade bilder.

Sök reda på information på nätet om regnjackor och försök lista ut vilken typ just din jacka är. Beskriv för och nackdelar med den typen.

Starta ett videosamtal med dina gruppmedlemmar och berätta för varandra om hur era regnjacks-laborationer har gått. Diskutera också väderkartan som ni fått av Helena. Prata om vilket väder det ska bli var och vilka kläder som kan tänkas vara vettiga att ha på sig på de tre markerade platserna vid fysisk aktivitet i form av löpning och vid en stillasittande aktivitet typ fiske eller fågelskådning.

Du behöver:

Ett ställe att vara på (gärna hemma men funkar inte det är du välkommen till skolan/sporthallen).

En dator med webkamera och internetuppkoppling.

Ett Google-konto och ett ev. ett Skypekonto.

Din labrapport/presentation ska innehålla:

En beskrivning av jackans för och nackdelar samt hur testet gick till. Presentationen skall dessutom innehålla beskrivningar om hur du bör vara klädd vid löpning respektive stillasittande vid de tre olika geografiska platserna på väderkartan. Du ska motivera dina svar. I din presentation ska det finnas med en ”skärmdump” på ert videosamtal.

***************************************************

LPP:

Kläder efter väder

En ämnesintegrerad dag mellan idrott och hälsa och fysik

Mål:

Idrott och hälsa

Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil
  • genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer
  • förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten

Fysik:

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsätt­ningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället

Från det Centrala Innehållet i LGR11 plockar vi följande moment:

Idrott och hälsa:

Friluftsliv och utevistelse

  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.

Fysik:

Fysiken i naturen och samhället

  • Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser.

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.
  • Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.

Andra mål:

  • Du ska få jobba längre tid med samma projekt.
  • Du ska lära dig  minst ett video-konferensverktyg
  • Du ska lära dig kommunicera med dina klasskamrater via nätet.

Kunskapskrav och bedömning:

Fysik

Din skriftliga ”labrapport” kommer att bedömas med dessa kunskapskrav:

E

C

A

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier.
Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Resurser:

Dina gruppmedlemmar, fysikboken kapitel 3, Skype, Google Hangout, hela nätet mm

matematik på riktigt

Min termin är slut, vi hade  julavslutning för snart 11 timmar sedan och som en del av processen att ta julledigt tar jag och skriver ner några betraktelser från senaste veckans matematiklektioner.

De sista veckan på terminen ägnade vi alla lektionerna i matte och NO till ett klassrese-projekt. Eleverna (som går i år 7) fick i uppgift att ta fram ett beslutsunderlag om vart de vill att klassen ska åka på klassresa. I underlaget/presentationen skulle förutom bilder på resmålet även pris, datum, dagsprogram mm ingå. Det blev mycket matte!

LGR11 är ju tydlig i vilka förmågor som vi ska träna i matematiken: begrepp, metoder, problemlösning, resonemang och kommunikation. Att träna eleverna i Begrepp och  Metoder är inget nytt och det gör också enkelt på nätet eller i matteboken. Att hitta bra uppgifter för träning av de andra tre förmågorna kan jag tycka är svårare. I denna klassrese-planeringsuppgift upplevde jag till min stora glädje att problemlösning, resonemang och kommunikation.

Problemlösning: tränades genom att det inte finns något svar, eleverna var själva tvungna att leta reda på information, priser, tider och fundera på hur de skulle lösa uppgiften.

Resonemang: ganska många överslag och resonemang måste till: göteborgskortet eller betala spårvagn och inträde för alla? vad kostar en lunch? behövs mellanmål? hur många kan man bo i ett hotellrum?

Kommunikation: om du inte kan presentera dina uträkningar och vad som ingår i ”din” klassresa så kommer inget att våga rösta på ditt förslag.

Förutom matte har eleverna även tränat några andra kompetenser iochmed att många valt att ringa upp transportföretag, mailat bolag om offerter och provbokat tåg , flyg och hotell på nätet.

 

Nu återstår bara att presentera för klassen och rösta på om vi ska åka till New York, London, Liseberg, Gotland, Idre eller Lidköping…

Roligare NO och teknik med IT

Nu finns min någorlunda vetenskapliga artikel publicerad på Skolportens websida. Med den finns också en intervju.

Roligare NO och teknik med IT. (länk till intervju och artikel)

mitt klassrum 22/10-2027

Jag åkte på en tidsresa och tittade in i mitt klassrum  fredagen den 22:a oktober år 2027

Klassrummet var uppdelat i fler olika platser, rent fysiskt med olika typer av möbler, belysning och ljudmiljö.

Eleven valde beroende på sinnestämning, behov och arbetsområde det ställe som passade honom eller henne bäst.

Det fanns också ett utbrett digitalt klassrum där eleverna hade skapat nätverk utanför den egna skolan, kommunen och landet för att hitta andra elever som de lär sig bäst tillsammans med.

Om eleverna skulle läsa en text kunde de istället få den uppläst på sitt modersmål och de kunde förstås ändra hastigheten på det upplästa.

Den fredagen som jag var där och hälsade på hade man fysiklaboration och man undersökte begrepp inom väder och klimat.

Eleverna gjorde laborationer dels med vanligt laborationsmaterial men också digitalt.

De tittade på visualiseringar, animationer och filmer.

De hade direktlänk till en svensk doktorand som forskar inom meteorologi på ett universitet i USA.

Eleverna jämförde också sina resultat med andra elever, dels i Malmö och Kiruna men också med elever i Tanzania och Norra Kina.

Eleverna presenterade sina resultat från klimatundersökningen med hjälp av film, bilder, text och ljud och detta publiceras på skolans hemsida och självklart också i lokala media.

Skolan har visst en egen podradiokanal och en liten TV-studio där eleverna kan visa sina resultat för allmänheten.

Eftersom jag är en nyfiken typ passade jag också på att titta in i lärarnas arbetsrum och blev så glad när jag hörde hur lärarna planerade tillsammans, delade med sig av sina lyckade men också mindre lyckade erfarenheter.

Det som gladde mig extra var den stora skärmen i ena delen av rummet som jag förstod användes för att ha kontakt med andra lärare på andra skolor och in andra länder men också med forskare för att snabbt få reda på nya forskningsrön när det gäller didaktik men också med experter inom ämnesområdena från museer, universitet och näringslivet.

texten är min 2-minuterspresentation från Finlandsinstitutets seminarium om ”Framtidens klassrum – om nya lärmiljöer och IKT i undervisningen i Finland och Sverige”

Socrative på mattelektionen

Förra veckan var jag på Skolportens konferens ”Underbar matematik”. Det var intressant och givande, åtminstone det mesta. En föreläsare pratade om ”exit ticket” på matte-lektionerna, dvs att eleverna får tycka till vad de har lärt sig. En idé som då föddes i mitt huvud var att detta borde gå att göra med Socrative.com. När det var min tur att ”gå upp på scenen” skulle jag prata om ”Digitala lärverktyg i matematikundervisningen”. Eftersom jag, under föreläsningen innan,  läst på lite om Socrative och laddat ner appen till både telefonen och paddan så kunde jag även visa detta verktyg. Det finns färdiga ”exit ticket” på Socrative men det har jag inte provat.

Det jag nyss gjort är att göra en för-diagnos för eleverna inför ett kapitel om taluppfattning. jag fick sen en rapport med svaren skickad till mig:

 

rosa är ”fel-svar” och grönt är rätt… i slutet av kapitlet hoppas jag (och tror) att alla fält är gröna 🙂  jag kör samma diagnos efter kapitlet.

 

ps. man måste inte ha 1:1…eleverna kan gå in från sin telefon 🙂