Archive for the ‘teknik’ Category

…fortsättning programmering

Idag har vi ”dansprogrammerat” enligt Terese Raymond, Malin Ströman och Anders Ekboms fina modell som du hittar här: http://teacherhack.com/dansprogrammering/.

Jag tejpade och eleverna tejpade upp en spelplan/dansscen i en del av skolan och eleverna ”programmerade” två och två. När programmen var klara lottade jag vem som testade vilket program. Ibland hade vi musik till , i bland inte.

 

innan dansen

Jag tycker det var roligt och diskussionerna som blev runt det var lärorika. Det var lätt att dra paralleller mellan riktiga datorer och dessa personer och program.

Efter dansen fick eleverna jobba med den fina sidan http://code.org/

 

Ja just det jag har ju lovat er något elevarbete i scratch…Här kommer ett: http://scratch.mit.edu/projects/15450652/

scratch

ett förslag på produktutvecklingsuppgift

Som ni vet vid det här laget pluggar jag för att bli en av landets mest pålästa tekniklärare 😉 . I kursen Teknikdidaktik 7,5 hp skulle vi  skapa och analysera ett undervisningsmoment kring produktutveckling. Produkten kunde vara idrottsredskap, hjälpmedel för funktionsnedsatta, en toalett eller en multiskolväska. Så här tänkte jag:

Multiskolväskan

eller

Från skolväska via dator till molnet?

multiskolvaska

Presentation av uppgiften:

”I alla tider har det funnits behov av att förflytta saker och information mellan hemmet och skolan för eleverna i densamma. Från folkskolans tid har skolväskan varit en symbol för detta. Vad händer när vi i skolan tar steget in i en mer och mer digitaliserad tid? Vad ställer detta för krav på skolväskan? Vad händer när den vanliga fysiska skolväskan inte har samma funktion längre? Vad behöver elever ha för typ av skolväska i sin vardag nu? ”

Helena Kvarnsell 2013

Detta är en uppgift i teknik för grundskolans högstadium. Tanken är att eleverna ska få arbeta med ett teknikutvecklingsprojekt som inte är fysiskt utan digitalt. Uppgiften tar avstamp i elevernas egen vardag ett sätt att få dem att fundera på hur de kan använda modern informationsteknik för att underlätta skolarbetet. Eleverna kommer att ta fram ett förslag på elevportal/lärplattform/digital skolväska och de kommer att uppmuntras att visa upp sina förslag för skolledning och /eller externa aktörer på lärplattforms-marknaden.

Eleverna och förutsättningar

Den tänkta elevgruppen går i grundskolans högstadium. Det underlättar om gruppen är har varsin surfplatta/dator eller tillgång till datorsal men mycket av arbetet går också att göra via en smartphone eller analogt med papper och penna.

Uppgiften fungerar i vilket klassrum som helst, det behövs inte några särskilda maskiner eller säkerhetsdetaljer.

Uppgiften fungerar såväl i helklass som i halvklass.

Mål:

Ur Centralt innehåll för Teknik årskurs 7-9  (Skolverket 2011, 271-272) kommer följande att behandlas:

Tekniska lösningar

  • Tekniska lösningar inom kommunikations-och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, för­slag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
  • Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklaran­de ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions-och teknikutvecklingsarbete.

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet.

De kunskapskrav (Skolverket 2011, 276) som eleverna kommer att bedömas mot är:

Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.

Koppling till andra ämnen:

Det finns goda chanser att samarbeta med läraren i samhällskunskap och/eller läraren i svenska då det finns anknytande teman i dessa ämnens centrala innehåll. Att koppla ihop olika skolämnen med varandra skapar en helhet för eleverna.

Samhällskunskap:

Information och kommunikation

  • Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier. (Skolverket 2011, 202 )

Svenska:

Tala, lyssna och samtala

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. (Skolverket 2011, 226 )

Övriga mål:

Från lgr11 kap 2.2

Skolans ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra känna tillit till sin egen förmåga
  • Kan använda moderna teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Skolverket 2011, 13-14)

Metoder:

Nedan följer en förklaring till de metoder som kommer att användas.

Gruppindelning:

Läraren delar in eleverna i grupper om 3-4 elever. Detta kan ske genom lottning eller att läraren bestämmer utifrån sociala eller pedagogiska tankar.

Brainstorming

Gruppen sitter utspridd i klassrummet (d.v.s. inte på ”pratavstånd”) detta för att minska risken att den eleven somalltid har snabbt till ordet ska ta över brainstormingen. Varje grupp får en länk att gå in på antingen genom corkboard.me eller padlet.com och där ska brainstorming ske, skriftligt genom att idéerna skrivs upp var som helst på denna sida/”vägg”. Man kan använda sig av ”turordning” (Österlin 2011, 55) om man vill. Uppmana eleverna att tänka fritt, fler idéer är bättre än färre. Det ska inte finnas något filter i huvudet om huruvida en idé är bra eller inte.

Om gruppen inte kommer igång kan dessa frågor kanske hjälpa till: Hur skulle man kunna använda Facebook i kommunikationen mellan hem och skola? Hur skulle du som elev vilja hålla rätt på läxor/onlineböcker/länkar/friluftsdagar /prov? Vad finns det för bra saker med dagens portal? Vad saknar du?

Bakgrundskoll

Eleverna uppmanas att göra en undersökning vad som finns på marknaden just nu i form av lärplattformar, sociala medier, omdömesdatabaser osv. Detta för att ytterligare inspirera för funktioner i elevens egna produkter. När bakgrundskollen är gjord uppmanas eleverna att komplettera brainstorming-sidan med fler idéer. Idéer till frågeställningar:

Om skolan där eleverna går på har någon typ av portal/plattform el. dyl. som brukar användas i kommunikationen mellan elev/lärare/vårdnadshavare kan man med fördel ta avstamp i den: ”Vad finns det för fördelar med Skolportalen? Vad saknar du? Osv. Annars kan man använda t.ex. Facebook som grund för att fundera omkring. ”Om man skulle använda Facebook som skolportal, vad skulle du sakna då? Vad skulle vara bra?

“Storyboard”

Låt eleverna strukturera genom att flytta ”postit”lapparna eller anteckningarna, som är gjorda under brainstormingen, till olika hörn av skärmen: bra förslag, förslag som behöver kompletteras, sämre förslag, funktioner sorterade på viktighet. (Österlin 2011, 64)

Sekreterare, ordförande och tidhållare

Under övningen ”Storybord” bör eleverna ha givna roller i gruppen.

Ordförande: Fördelar ordet, ser till att alla i gruppen kommer till tals och att gruppmedlemmarna håller sig till ämnet.

Sekreterare: har i uppgift att flytta lapparna till rätt ställe, komplettera vissa med mer förklaring och ta bort dubbletter.

Tidhållare: Ser till att gruppen håller sig till given tidsram, påminner ordföranden om tiden så att alla lappar hinns med.

Skiss

Gruppen får i uppgift att göra en skiss av lärplattformen (på A3-papper eller digitalt) för att kunna presentera sin idé för klassen

Two stars and a wish

När grupperna skissat upp ett första förslag och presenterat det för resten av klassen har klasskamraterna i uppgift att komma med konstruktiv kritik enligt denna modell. (bilaga 2)

Varje elev skriver under kort tid (ett par minuter) två bra saker med den presenterande gruppens idé och en ska som skulle kunna förtydligas/förbättras. (Lundahl 2011, 139)

Enskild rapportskrivning

I början jobbar gruppen ihop, dock sker rapportskrivandet och modellbyggandet enskilt. Eleverna uppmuntras att ta hjälp av de andra i gruppen för att få respons.

Modellbygge

Eftersom en lärplattform är digital och förmodligen inte passar som fysisk modell kan modellbygget med fördel göras digitalt som en utvecklad karta, eller skiss över hur websidan kan tänkas fungera. För att visualisera funktionerna i lärplattformen kan eleverna använda sig av t.ex Prezi, minmondo, xmind, googlesites el. dyl (se länklista, bilaga 3)

Rapportskrivning:

Vad som ska vara med i rapporten:

  • Gruppens första tankar
  • Kort om vilka andra ”plattformar” som
  • En modell
  • En förklaring till funktionerna eleven vill ha med i sin lärplattform
  • Tydligt beskrivet varför de olika funktionerna ska vara med och hur dessa stödjer eleven i dennes skolgång.

Översiktlig planering:

Lektioner à 60 minuter

Innehåll:
Lektion 1 Presentation av uppgift (introduktion till eleverna, bilaga 1) gruppindelning och brainstorming
Lektion 2 Bakgrundskoll, storyboard (med ordförande, sekreterare och tidhållare)
Lektion 3 Skiss tas fram gruppvis
Lektion 4 Skissen presenteras för klassen, ”Two star and a wish” som kamratbedömning
Lektion 5 Modellbygge/rapportskrivning enskilt
Lektion 6 Modellbygge/rapportskrivning enskilt
Lektion 7 Modellbygge/rapportskrivning enskilt
Lektion 8 Inlämning och kort presentation för klasskamraterna

Checklista för elever

Innan du lämnar in ditt arbete, kontrollera att du har gjort allt med ring framför nedan.

E C A
Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar … Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar… Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar …

Detta visar du genom att:

  • Deltaga aktivt i övningen ”Two stars and a wish” där du får tips från klasskamraterna på hur din produkt kan utvecklas.
  • Visa på något sätt att du tagit till dig tipsen du fått.
… samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. … samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. … samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller.

Detta visar du genom att:

  • Ha gjort en modell som visar din lärplattform
Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.

Detta visar du genom att:

  • Deltaga aktivt i gruppens arbete under brainstorming och storyboard
Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.

Detta visar du genom att:

  • Rapporten innehåller skiss eller tankar ifrån början av projektet
  • Rapporten innehåller en modell/ritning över din lärplattform.
  • Rapporten innehåller en beskrivning av de olika funktionerna i din lärplattform samt hur dessa funktioner skulle inverka positivt på dina studier.

Har du tid över?

Hitta på ett bra namn till din lärplattform.

Fundera över dessa frågor: Skulle du presentera din lärplattform på olika sätt beroende på om du presenterar den för dina klasskompisar, dina lärare, rektorn på skolan eller dina föräldrar? Hur skiljer sig dessa gruppers behov av en lärplattform åt tror du?


Författarens efterord

Jag kunde inte låta bli att testa denna uppgift på mina klasser som jag undervisar. Eleverna har arbetat intensivt och intresserat, det märktes att detta var något de hade idéer om. Alla har kommit igång bra och jag har fått se fina skisser och modeller. Jag har visat upp en elevs arbete för ett företag som sysslar just med elevportaler och dessa konstruktörer visade stort intresse för elevernas tankar. Att arbeta med en verklig mottagare har visat sig framgångsrikt och jag kan bara instämma. Rektorn på skolan har också visat ett tydligt intresse för elevernas idéer så det kommer nog bli någon typ av presentation för honom också. Vad jag mer ser när jag arbetar med denna uppgift är hur flickor och pojkar går in i detta med samma energi, något som ibland är svårt att få till i teknikundervisniningen.

Referenslista:

Lundahl, Christian. 2011. Bedömning för lärande. Stockholm: Nordstedts

Skolverket. 2011. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes

Österlin, Kenneth. 2011. Design i fokus för produktutveckling. 3. uppl. Stockholm: Liber

Bilaga 1

Introduktion till eleverna:

Det var en gång en flicka, vi kan kalla henne Helena. När hon började i 7:an fick hon en Salomon-ryggsäck av sina föräldrar eftersom den tidigare ryggsäcken ”Kånken” var utsliten. Helena packade ner biologibok, mattebok, mattehäfte, kalender och pennskrinet i skolväskan och gick iväg till skolan. På klassrådet fick alla eleverna i klassen ett papper med inbjudan till ett föräldramöte som skulle hållas på skolan om tre veckor. Lappen skulle hem till föräldrarna och när de läst skulle en del av lappen klippas av, skrivas på och tillbaka till skolan. Helena packade ner lappen och hoppades att hon skulle komma ihåg att lämna den till mamma när hon kom hem. I kalendern som Helena alltid hade i ryggsäcken skrev hon in läxor, prov och annat som inte fick glömmas bort. Ibland brukade mamma skicka med lappar om tandläkarbesök och sån’t som Helena skulle komma ihåg att ge till sin klassföreståndare.

Så såg det alltså ut tidigare…

Hur ser era behov ut idag? När ni har interaktiva böcker online, som ni når från vilken ”device” som helst, en kalender som ni via ”molnet” kan synka med vem ni vill? Ni ska under de närmsta tekniklektionerna få jobba med produktutveckling av en digital skolväska. Vi kan kalla det ”lärplattform” eftersom det är en plattform som på alla sätt ska underlätta lärandet.

 

Länklista:

Ladda ner xmind (verktyg för tanke/begreppskarta)

http://www.pim.skolverket.se/xp/handledningar/Om-PIM/Programvaror-i-PIM/7/

Tanke/begreppskarta online:

http://www.mindomo.com/

Prezi (presentation online): http://prezi.com/

Skapa egna websidor: http://sites.google.com/ eller  http://www.n.nu/

”post-it”-lappar online: http://corkboard.me eller http://padlet.com

”Lärarnas guide till sociala medier”

fortsättning på Teknikområdet Kommunikation, datorn och internet 

Mina elever i 7a har skrivit fantastiska lärar-guider till Facebook, Instagram, Twitter, Youtube och Dayviews. Se och njut (och lär)

 

”Kommunikation, datorn och Internet” teknik år 7

Just nu undervisar jag om temat ”Kommunikation, datorn och Internet” i år 7.

Det centrala innehåll jag tänkt behandla i detta avsnitt är:

  • Tekniska lösningar inom kommunikations-och informationsteknik för utbyte avinformation, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.
  • Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.
  • Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet

 

Nå, så här har jag gjort:

Lektion 1: Jag berättar en målande historia om en flicka som var 13 år 1989 och gick i skolan på Björknässkolan. I texten nämner jag alla sätt som hon kommunicerade med  lärare, familj och vänner på. Brev, heta linjen, fast telefon med sladd, telefonkiosk, små lappar, växeln på pappans jobb, högtalare i klassrummet, blyertsmeddelande på vännens skåp, lappar på hallgolv och köksbord, dyra riks-samtal och allt annat som hörde förra seklet till.

 

När eleverna fått lyssna ett tag fick de 20 minuter på sig att skriva om sin egen dag och hur du kommunicerar med sina vänner, släktingar och lärare. Anteckningarna sparade de på sin dator.

 

Läxa till nästa lektion var att intervjua någon förälder om hur de kommunicerade med sina vänner och släktingar när de var i samma ålder som  eleven är nu.

 

Lektion 2: Nu blev det gruppdiskussion. Jag lottade grupperna så de blev 3-4 elever i varje. En blev ordförande, en sekreterare och en tidhållare och sen fick de i uppgift att prata om frågorna:

  • Vilka är skillnaderna i kommunikationen då och nu?
  • Vilka prylar användes då/nu?
  • Vilka sätt är samma då och nu?
  • För och nackdelar med de olika sätten.

Svaren mailades sen till mig och de andra gruppmedlemmarna.

Det var fantastiskt att lyssna på diskussionerna! Fraser som ”Helena, vad är en fax?” ”Min pappa berättade om något de kallade telefonkedja” och ”Mamma berättade att det var jätteviktigt att bestämma både var och när man skulle ses, typ Pressbyrån uppe ELLER nere vid Slussen!”

 

Nu då… Hur går vi vidare…? Tanken är att vi ska Skype-ringa min upp en klass på F-3 på skolan nästa vecka och fråga dem om de vill veta något om Internet och sociala medier. Sen ska mina elever göra någon typ av publik presentation anpassad för 8-åringar om nätet och kommunikation… vi får se hur det blir 🙂

inlämningsuppgift 2.3 på kursen LL221U -Teknik för lärare 45 hp

I denna lust eller snarare mani att dela med mig kommer här min senaste inlämningsuppgift på tekniklärarkursen som jag går. Har försökt vara neutral (inte enkelt!) i min ton. Vad jag tycker om praktiska inslag i teknikämnet? Läs längst ner i inlägget…. ;-P

 

Uppgift 2.3 i kursen LL221U

av Helena Kvarnsell

Vart tog det praktiska vägen?

Eftersom jag finner läroplaner synnerligen intressanta har jag förstås lusläst den senaste vi fått till grundskolan och just denna uppsats gäller ämnet teknik. En misstanke jag har haft under ett par år seglar nu upp till ytan : Teknik är inget praktiskt ämne lägre. I lgr 62 samt lgr 69 var teknik ett tillvalsämne med starkt fokus på görandet, verkstadsinriktning och av yrkesförberedande karaktär. (Bjurulf 2011, 26)

Bjurulf skriver i sin bok Teknikdidaktik att: ”Teknikämnets utveckling i den svenska grundskolan har följaktligen gått från att haft fokus på praktiskt inriktade uppgifter, det vill säga görandet till att på ett mer balanserat sätt inrymma både teori och praktik.” (Bjurulf 2011, 26) Jag undrar var Bjurulf hittar fog för sitt påstående att det är teori och praktik i balans. Kanske finner hon det i klassrummen. Jag har dock läst den senaste lärplanen, LGR11 och finner inget stöd alls egentligen för att man överhuvudtaget skal syssla med något praktiskt i teknik.

I LGR11 under syfte kan man läsa ”Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig i en teknikintensiv värld (…)Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar”  (Skolverket 2011a, 269) Eventuellt ska detta tolkas som att eleven ska jobba praktiskt. Kanske kan man med Hanssons definitioner om teknisk kunskap anse att det i ”utvecklar sitt tekniska kunnande” (lgr11) underförstått ligger med tyst kunskap och teknisk regelkunskap som Hansson anser vara praktiska. Nå min tes kvarstår till dess att jag är överbevisad.

I förmågorna som eleven ska utvecklas i finns ingenting om praktiskt handlag med, där är ord som analysera, identifiera, utveckla, använda begrepp, värdera samt utvärdera centrala begrepp. (Skolverket 2011a, 269) inte heller i det centrala innehållet finns ord som gör att vi som lärare förväntas låta eleverna jobba praktiskt. Tappert läser jag vidare i kommentarsmaterialet till läroplanen i teknik och här hittar jag den enda praktiska kopplingen överhuvudtaget. I bilagan om användningen av värdeord i kunskapskraven finns en plötsligt ett förslag om hur man kan använda kunskapkraven: ”Till exempel i frasen eleven kan använda handverktyg på ett i huvudsak fungerande sätt och … För de högre betygen ökar kraven på skicklighet i tillämpningen. (Skolverket 2011b, 25)

Det som är intressant i sammanhanget är att i NO-ämnena (fysik, kemi och biologi) finns praktik med redan i förmågorna där en förmåga är ”genomföra systematiska undersökningar i biologi/fysik/kemi” (Skolverket 2011a,112/127/144) något som ju inte låter sig göras teoretiskt.

När försvann det praktiska i teknikämnet då?

I lgr80 var teknikämnet en del av de naturvetenskapliga orienteringsämnena. Det är inte helt enkelt att förstå vad teknikämnet skulle innehålla. Det tydliga yrkesförberedande innehållet, styrt av industrin försvann när teknikämnet blev obligatoriskt och teknik blev en del av naturorienteringen som NO-lärare undervisade i (Bjurulf 2011, 31)

I lgr 80 kan man läsa, under Naturorienterande ämnen, att ”De skall i praktiskt arbete och i samverkan med hemkunskap lära sig klara göromål i i hemmet och skolan, klara av enklare reparationer och förbättringar. De skall känna till hur vanliga tekniska hjälpmedel är konstruerade och praktiskt lära sig hur man använder dem” (Skolverket 1980, 115) Senare under något som rubriceras som Huvudmoment, under temat ”människans verksamhet” finns det att läsa att på högstadiet ska man syssla med: ”Användning av verktyg och maskiner, tillverkning och reparation, montering och demontering av olika enkla produkter som finns i elevens vardag.” Detta är tydligt praktiska moment. Det som också är påtagligt är den tydliga tanken med ämnesintegrering dels med NO-ämnena (så till den milda grad att den inte på ett enkelt sätt går att särskilja) och dessutom men hemkunskap (se ovan). I lgr 80 vad ämnesintegrering ledordet (Adiels 2011, 170)

Vad händer i LPO 94 då? I LPO 94 är tekniken självständigt ämne även om den fortfarande delar timplan med NO-ämnena. Teknikämnet närmar sig i lpo94 den samhällsvetenskapliga domänen (Krendel 2011, 159). Under rubriken ”ämnets syfte och roll i utbildningen” finner man: ”I denna kompetens ingår såväl kunskap om den tekniska utvecklingens roll i ett historiskt perspektiv som viss vana att reflektera över och praktiskt lösa tekniska problem.” (Skolverket 2000, 112) under Mål att sträva mot finner vi dessutom att: ”Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven

– utvecklar förtrogenhet med i hemmet och på arbetsplatser vanligt förekommande redskap och arbetsmetoder av skilda slag samt kännedom om den teknik som i övrigt omger oss (Skolverket 2000, 113).

Under rubriken ”ämnets karaktär och uppbyggnad” finns det många fraser med ordet praktiskt i* ”Att själv praktiskt pröva, observera och konstruera är ett fruktbart sätt att närma sig teknikens primära frågor om mål och möjligheter och att erövra en förståelse som är svår att nå på annat sätt.” är ett tydligt exempel på hur man under LPO94:s tid förväntades undervisa.

Även i delen med bedömningen finns i LPO94 en tydlig koppling till det praktiska. I kriterierna för betyget Väl Godkänd står att: ”Eleven undersöker praktiskt teknik av något slag och väljer därvid relevanta redskap och hjälpmedel samt använder dessa på ett säkert och ändamålsenligt sätt.” (Skolverket 2000, 116) något som kräver ett praktiskt arbetssätt för eleverna.

Teknikämnet praktiska del har alltså gått ifrån metallsvarvar i 60-talets verkstadskopplade yrkesförberedande läroplaner via ett undersökande av elvispar i 80 och 90-talets ämnesintegrerade praktiska naturvetenskap till ett helt teoretiskt fristående ämne i 2000-talets första läroplan?

Hur blev det så?

Björklund (refererad i Bjurulf 2011, 27) menar att praktisk kunskap kom att värderas lägre än teoretisk. Kan det vara så att detta ligger undermedvetet när Skolverket tar fram en ny text till LGR11? Eller är det så att alla lärare och elever har med sig egna undermedvetna för föreställningar om att teknikämnet ska vara praktiskt så att det kan tänkas vara underförstått enbart i att ämnet heter teknik. Om man litar på att elever och lärare ska veta vad som bör ingå i ett ämne är man farligt ute, förmodligen är det snarare en medveten vridning av ämnet. Det intressenata är ju att det inte någonstans kommentarsmaterialet till teknik i LGR11 står att den förändringen skett sedan LPO 94, tvärtom står det att ” Den nya kursplanen i teknik skiljer sig inte nämnvärt från den tidigare när det gäller inriktning.” (Skolverket 2011b, 6) Skolverket har förutom kommentarsmaterialet även tagit fram en ämnesfilm om teknik. I den filmen är alla bilder ifrån en slöjdsalsliknande tekniksal men mycket verktyg, lim, tandpetare, wellpapp, mjölkkartonger etc. I filmen pratas också mycket om det praktiska och läraren som intervjuas i filmen påpekar att det är så bra att det står så tydligt i den nya läroplanen att vi ska jobba praktiskt.(Skolverket 2013)

Jag tänker att uppdelningen i praktiskt och teoretiskt är gammalmodig och onödig. Alla lärare vet att ju fler sinnen eleven använder när hen lär sig, ju bättre kommer eleven att minnas det hen lärde sig.

Tidigare forskning har visat på vikten av att väva samman teori och praktik för att eleverna ska få möjlighet till ett holistiskt lärande (Gibson, 2007; Hansen 2000, refererad i Bjurulf 20011, 28). Med ny teknik i form av datorer, datorprogram, visualiseringar, animeringar mm är gränsen mellan teori och praktik alltmer suddig. När man i LGR11, i det centrala innehållet, under ”Arbetsätt och för utveckling av tekniska lösningar” skriver: ”Dokumentation i form av manuella och digitala skisser (…) digitala modeller” menar man då att detta är praktiskt eller teoretiskt? Att göra en digital skiss, är det att jobba praktiskt? I så fall är det praktiskt jobb att skriva en uppsats i ett ordbehandlingsprogram? Eller att göra en film istället för en laborations-rapport? Precis som Bjurulf skriver är det inte konstruktivt att dela in kunskap i praktisk eller teoretisk. (Bjurulf 2011, 27) Jag föredrar ett synsätt där man som lärare väljer elevaktiva arbetssätt istället för motsatsen, som i detta fall skulle vara elevpassiva.

* se film om skillnaden mellan LPO94 och LGR11 http://screencast.com/t/Bnm2OidRxVFu

Referenslista

Adiels, Lars. kapitel 13 Skolans teknikbegrepp. ur antologin:

Hanson, Sven Ove, Nordlander Edward och Skoogh, Inga-Britt (red.) 2011. Teknikutbildning för      framtiden – perspektiv på teknikundervisningen i grundskola och gymnasium. Stockholm: Liber

Bjurulf, Veronica. 2011. Teknikdidaktik. Stockholm: Nordstedts

Krendel, Jan-Erik. 2011.  Undervisa om teknikens etik! Kapitel 12 ur antologin

Hanson, Sven Ove, Nordlander Edward och Skoogh, Inga-Britt (red.) 2011. Teknikutbildning för      framtiden – perspektiv på teknikundervisningen i grundskola och gymnasium. Stockholm: Liber

Rohde, Anna. (red.) 2009. På spaning efter teknisk bildning. Stockholm: Liber AB

Skolverket. 2000. Grundskolans kursplaner och betygskriterier. 2:1 uppl. Stockholm: Fritzes

Skolverket. 2011a. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes

Skolverket. 2011b. Kommentarmaterial till kursplanen i teknik. Stockholm: Fritzes

Skolverket. 2013. Ämnesfilm Teknik http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/stodmaterial/film/amnesfilmer/amnesfilmer-att-ladda-ner-1.128450 (2013-02-25 kl. 14.25)

Skolöverstyrelsen. 1980. Läroplan för grundskolan Allmän del. Stockholm: Liber utbildningsförlaget

Vad jag (Helena) tycker:

  • Att det ska vara slutsnackat och slutuppdelat i praktiskt och teoretiskt. Att varje lärare ska undervisa utifrån gällande läroplan och på ett sätt så att hen är säker på att alla förmågorna/målen/kraven utvecklas och uppfylls.
  • Att folk som inte lusläst läroplanen i teknik ska sluta uttala sig om hur de som gjort det ska undervisa.
  • Aldrig lägga så mycket tid på någonting praktiskt (eller för den delen teoretiskt)  så att andra delar av läroplanens mål/förmågor glöms eller prioriteras bort.

Fjäderndag Nacka kommun

I onsdags den 6/2 var det Fjäderndag i Nacka kommun och det var roligt! Fjädernpriset är ett pris som delas ut av kommunen, mer kan du läsa här. Jag var en av dem som fick priset 2012 och då ingår att man får skriva en ”någorlunda vetenskaplig artikel”. Jag skrev en om ”IT som en naturlig del av NO och teknikundervisningen” Artikeln kan du läsa här: artikel   Dagen  var fylld med pompa och ståt! Det var inledningstal, blommor, lunch och prisutdelning. Fantastiskt lyxigt och roligt!

diplomVi ”fjädrar” fick också tillfälle att berätta om vårt arbete. Jag passade på att lyssna på min kollega Åsa Girgensohn som skrivit om ”Matematik och Youtube”. Det var förstås väldigt intressant och inspirerande!

När jag skulle skriva ihop min presentation insåg jag att jag är otroligt trött på IT som begrepp. Jag pratar ju gärna, eller väldigt gärna, om vad jag gör i klassrummet och mycket av det vi gör är ju med datorn eller telefonen som redskap… Men det är ju inte det som är grejen! Grejen är ju det individualiserade, det varierade, det ämnesintegrerade, det motiverande, de tydliga förväntade målen, förhållningssättet till elever, EU:s nyckelkompetenser, 21st centurys skills, en ömsesidig respekt, en nyfikenhet, att våga göra, att våga misslyckas,  att skratta, att pröva och LGR11, LGR11 och LGR11! (jag lovar ett längre inlägg om detta senare…)

Ja, ja jag tog mig i kragen och skrev ihop en presentation iallafall 😉

Efter presentationer och lunch fick vi det bästa priset: Att lyssna på Richard Gerver (http://www.richardgerver.com/) när han pratade om ”Creating tomorrow’s schools taday”. Otroligt inspirerande!

Roligare NO och teknik med IT

Nu finns min någorlunda vetenskapliga artikel publicerad på Skolportens websida. Med den finns också en intervju.

Roligare NO och teknik med IT. (länk till intervju och artikel)