Tekniska system åk 9

Som sista arbete i teknik (samt i vissa fall även något NO-ämne) har jag några år haft ett inlämningsarbete om tekniska system.

Innan arbetet har vi läst om flera tekniska system och även haft skriftligt förhör på dem. Denna uppgift fungerar också som ett sätt att visa att man som elev kan någon NO-ämne bättre än resultaten tidigare visat under terminen. Uppgiften skrivs i en PowerPoint som eleverna får skriva i endast under lektionstid.

mitt-tekniska-system-mall-1Download

Ur det centrala innehåller från LGR11 behandlas detta:

Teknik, människa, samhälle och miljö

• Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och begränsningar.
• Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.
• Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Samspel mellan människa och teknik samt människans möjligheter att skapa tekniska lösningar som bidrar till hållbar utveckling.
• Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel lagring och skydd av data.

Uppgift till eleverna:

1. Bestäm om du enbart ska göra ett arbete om teknik eller om du ska försöka komplettera upp något NO-betyg också.
2. Välj vilket tekniskt system utifrån vad du vill visa att du kan.
3. Ta reda på så mycket som möjligt om ditt tekniska system genom att:
   1. Leta information i böcker
   2. Leta efter tv-program och filmer som behandlar det tekniska systemet
   3. Leta information på internet bl.a. Wikipedia och sidorna länkade från Wikipedia samt företags hemsidor.
   4. Genomföra utflykter, studiebesök, laborationer, bygga modeller
4. Skriv ner det du lärt dig på passade sidor i presentationen
5. Redigera och gör snyggt sist av allt.

Under lektionerna kommer din powerpoint-presentation vara upplåst och tillgänglig.

Hemma passar det bra att: läsa in dig på ditt ämne, bygga modeller, rita bilder, filma egna laborationer, undersöka det tekniska systemet i verkligenheten, fota etc

Planera ditt arbete vad som ska göras hemma och i skolan och när det ska göras

Dessa delar av kunskapskraven kommer bedömas:

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9	Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9	Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.	Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.	Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar.
Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.	Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.	Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen.	Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen.	Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen.
Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.	Dessutom kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.	Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.

Du som distansundervisar – ställ krav på din digitala arbetsmiljö

I bästa fall kommer vi snart ha våra elever på plats igen, i sämsta fall kommer många lärare fortsätta undervisa på distans ett bra tag till. Det finns också en risk/chans att skolan i framtiden kommer att bedrivas på distans då och då.

Jag har haft förmånen att ha mina elever på plats förutom veckan innan jullovet. Jag tänkte skriva upp en liten lista med saker som jag tror kan underlätta distansundervisningen.

Mjukvara som bör finnas

• Videosamtalsverktyg tex Teams, Meet,, Zoom eller likande.
• Digitala läromedel som underlättar för lärare och elever
• Streamingtjänster för film
• Bra program för prov och bedömning

Arbetsgivaren bör

• Säkerhetsställa att det ska finnas enkla ”steg för steg”-handledningar för de viktigaste funktionerna som att bjuda in, schemalägga, dela skärm, dela upp i grupper mm.
• Skapa tid för lärarna att lära sig verktygen
• Skriv en lista med ”så här gör vi på skolan” ihop med fackliga och digitalt kompetenta lärare så att alla gör ungefär lika för elevernas skull. (närvaro, inbjudningar, inlämning av uppgifter)
• Ha en plan om hur man gör om någon lärare är sjuk och inte kan ha sin digitala lektion, det är inte den sjukskrivna lärarens ansvar!
• Köp in bra program/verktyg som underlättar lärare och elevers tid i distans som tex bra digitala läromedel, bra streamingtjänster för film och bra verktyg för prov och bedömning.
• Skapa tid för lärare att dela med sig av tips och bra lösningar samt problem som behöver lösas veckovis.
• Var tydlig med var och hur elever och personal kan få hjälp med support av hård- och mjukvara. Det blir inte likvärdigt och inte någon bra arbetsmiljö om läraren ska sköta IT-supporten under lektionstid.

Hårdvara

• Extern skärm för att underlätta att ha fler fönster uppe och hålla koll på både undervisning och videosamtal
• Extern mus är nödvändigt för att kunna arbeta ergonomiskt
• Externt tangentbord ka vara bra för lärare som skriver mycket
• Rit/skriv-platta med penna till datorn eller dator med bra tablet-funktion. De flesta lärare använder sin whiteboard i klassrummet och bör alltså kunna skriva med penna på ett bra sätt även på datorn när man behöver gå över till distans.
• Extern kamera. För att kunna placera kameran på olika ställen är det viktigt att kameran är extern, lärare behöver kunna visa papper, böcker, laborationer mm och det är bra att kunna flytta runt kameran.
• Headset med Bluetooth. Eftersom vi, när vi håller distanslektioner, behöver kunna resa oss upp och ibland stå upp utan att tappa kontakten med eleverna måste vi ha bra headset. Ljudet måste funka perfekt för den lärare som håller distanslektion och inte störas av resterande familjemedlemmars hemmajobb. Därför måste vi ha headset. Personligen föredrar jag de hörlurar som man stoppar in i örat istället för de med byglar då jag tycker att det är skönt att bara ha ena luren i men det är en smaksak. Det viktiga är att sladden inte hindrar mitt rörelsemönster.

Möbler och liknade

• Höj och sänkbart skrivbord eller åtminstone möjlighet att kunna ändra ställning. Man kan lösa det med en större låda uppepå bordet eller någon typ av bokhylla eller byrå i rätt storlek
• Blädderblock eller whiteboard. Jag anser inte att det är just nu alla lärare ska ändra sin undervisning. Det är viktigare att fortsätta göra det som funkat bra och det går att få till en bra yta att skriva på genom en mindre whiteboard eller ett blädderblock någonstans i sitt hemmakontor.
• En bra bakgrund. Även om de vanliga programmen har funktioner där man kan ändra bakgrundsbild är dessa lita väl ”luddiga i kanten”. Bättre då att hänga upp en gardin/draperi eller sitta mot en tom vägg. Allt för att minska intrycken.

Sluta stå ut med otillräcklig digital arbetsmiljö! Att kosta på en lärare någon eller några tusenlappar för headset, ritplatta bra digitala läromedel och en extern mus är oerhört mycket billigare än att betala sjukersättning.

Pepparkaksformar, Tinkercad och 3D-skrivare

Tack vare det Vinnova-finansierade projektet Swedish Edtest fick jag möjlighet att låna en 3D-skrivare av Freken. 3D-skrivaren är en Dremel 3D40 och skriver ut med PLA-plast. Vi har sedan tidigare en 3D-skrivare på skolan men den har vi tyvärr inte fått att fungera tillräckligt bra för att använda i undervisningen. Den lånade Dremel-skrivaren pratar svenska och känns otroligt lättmanövrerad.

Nu tänkte jag berätta om vad vi passade på att göra när vi hade tillgång till denna pryl.

Produktutveckling åk 9

Årskurs: 9

Ämne: Teknik

Centralt innehåll:

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
• Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar.
• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

Syfte:

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö,

Annat syfte:

Ha roligt och få med sig en pepparkaksform hem till jul

Förutsättningar:

• Mina elever har varsin PC , jag hade 25 datormöss att låna ut under lektionerna. Lektionerna är 50 minuter långa
• Den tekniska rapporten som de ska lämna in är uppdelad i fyra delar som är utdelade till eleverna via vår molntjänst (i detta fall i klassanteckningsboken i Onenote). Detta för att jag ska kunna bedöma eleverna under arbetets gång och för att eleverna ska tvingas skriva parallellt med att de ritar och inte spara allt till sist.
• Modellen: den utskriva 3D-modellen av pepparkaksformen får vara max 60×60 mm och 25 mm hög, detta för att det ska vara rimligt att hinna skriva ut dem

Lektionsplanering:

Lektion 1

Gemensam genomgång: om produktutveckling med avstamp i Gleerups interaktiva teknikbok kapitlet ”från idé till produkt”

Eleverna gör: Jag hade med mig alla mina privata pepparkaksformar och eleverna fick titta på dem tillsammans med bänkgrannen utifrån frågorna:

• Degspill (går det att lägga formen tätt intill sig själv tex)?

• Gräddbarhet (kommer kakan bli jämt gräddad)?

• Hanterbarhet (är det lätt att få ur den blivande kakan)?

• Materialåtgång?

• Ergonomi? 

Gemensam genomgång om rapporten de ska skriva och arbetsområdet.

Lektion 2

Gemensam genomgång: Snabb repetition av Tinkercad som eleverna jobbade med i åk 7 genom att se filmen från Årstaskolans fantastiska kurs om produktutveckling och 3D-skrivare

Eleverna gör: de börjar rita i Tinkercad och skriver delen av sin rapport som heter Idéer, skisser och design 

Lektion 3

Gemensam genomgång: ingen

Eleverna gör: Eleverna ritar vidare i Tinkercad och skriver klart delen av sin rapport som heter Idéer, skisser och design

Lektion 4

Gemensam genomgång: kort genomgång om vilka material pepparkaksformar kan vara gjorda i och tips om hur man ka ta reda på mer om dessa material.

Eleverna gör: Ritar klart sin modell i Tinkercad och skriver klart delen av sin rapport som heter Material

Lektion 5

Gemensam genomgång: Kort genomgång om hur eleverna ska göra för att exportera sin Tinkercad-ritning till .STL-format samt var de kan hitta information om hur man bockar plåt, formpressar plast mm.

Eleverna gör: Tar vybilder av sin ritning med hjälp av skärmklippverktyget, lägger in filen döpt till sitt namn och i .STL-format samt skriver klart delen av sin rapport som heter  Färdigt förslag

Här emellan stuvar jag ihop de olika pepparkaksformarna och skriver ut dem.

Lektion 6

Gemensam genomgång: kort genomgång om hur man kan göra för att se kritiskt på sin modell, leta efter svaga delar etc

Eleverna gör: Tittar på sin modell och skriver den delen av rapporten som heter Kommentarer modell 3D

Lektion 7

Gemensam genomgång: information om att alla delar av rapporten ska vara klara idag i slutet av lektionen.

Eleverna gör: skriver klart rapporten. De som blir färdiga får rita nya saker att skriva ut på skrivaren

Digitala verktyg i matematikundervisningen

Nu kommer min fjärde bok!

Jag och Camilla Askebäck Diaz hade plötsligt lite tid över och har skrivit ner våra erfarenheter om att jobba med digitala verktyg i matteundervisningen.

Boken är ful av praktiska tips och till boken hör också en hemsida med ännu fler tips. Vi hoppas att våra mattekollegor ska få mycket nytta och inspiration av denna lilla bok.

Mer om boken och oss finns att läsa här: pressmeddelande

Här finns en länk till boken på förlagets hemsida.

Jobba matte hemma – brev till vårdnadshavare

Min skola är inte stängd men många elever är förstås hemma med förkylningssymtom.

Jag jobbar i en skola där många vårdnadshavare har möjlighet att stötta upp sina ungdomar hemifrån. För att minska frustrationen hos dem har vi skickat ut detta mail:

Hej vårdnadshavare till elever i åk 8!

Det är konstiga tider nu och många elever är hemma och behöver kunna följa med i undervisningen hemifrån.

Vi vet att det ställer till det på många olika sätt för er vuxna som har era ungdomar hemma och ska förmå dem att inte halka efter i skolan.

Vi mattelärare vet att det är tufft att missa lektioner och att det är svårt att lära sig matte på egen hand. Vi vill genom denna sammanställning av tips göra vad vi kan för att underlätta för er och era ungdomar, dvs  våra elever.

Under de senaste veckorna har eleverna arbetat med kapitel 4 i matematikboken och efter påsk börjar vi med kapitel 5

Vi tänker oss egentligen inte att bedömningen i matematik ska ske hemifrån utan det är bättre att öva på uppgifter i bok och på länkar för att verkligen lära sig, så hinner vi bedöma senare i vår.

Vår planering i matematik hittar du i klassens anteckningsbok, vecka för vecka i den flik som vi kallat ”SKOLA HEMMA”

För att hitta till den fliken gör ni så här (på elevens dator): https://www.screencast.com/t/60IktNu1eq

Tveka inte att höra av dig till ditt barns mattelärare.

MVH

Mattelärarna

Matematikboken Prio 8

Vi brukar rekommendera att läsa teoriavsnittet i början av avsnittet, räkna igenom de exemplen som ges där och sen räkna matteuppgifterna på grön och blå eller blå och röd nivå. Matematikboken heter Prio Matematikbok 8

Gleerups onlinebok matematik

Eleverna har nu även en matematikbok på samma ställe som deras NO-böcker brukar vara. Länkarna pekar in i matteboken men kräver att eleven är inloggad. Är det problem med inloggningen ska det räcka med att klicka på ”glömt lösenord”.

Matteva.fi

I de fall vi har hittat en bra övning har vi lagt länken till den i tabellen nedan. Matteva är skapat för finlandssvenska elever i finska skolan. Det är bra färdighetsträning för den som vill öva på många självrättande uppgifter. Bra som omväxling från boken.

Matteboken.se

Matteboken.se är en heltäckande mattebok på nätet. Där finns teori och några övningar på nästan all matte från förskoleklass till sista året på gymnasiet. Ibland finns förklarande filmer som kan vara givande att se.  I övrigt är det väldigt mycket text på sidorna vilket gör att den ofta upplevs som svår.

Filmer

Vi har försökt leta rätt på filmer som förklarar de avsnitt vi jobbar med. Ibland stämmer de inte exakt med vår bok men de är ändå värda att se.

Här kommer en sammanställning över resurser uppdelade per avsnitt i boken:

 Brev till vårdnadshavare åk 8

Distansundervisning

Idag har jag utbildat lärarna på skolan om distansundervisning.

Jag har spelat in en film som är lite mer allmängiltig än den version som gavs för Björknäs-lärarna. Vi har ju så olika förutsättning, kompetensmässigt förstås men också olika operativsystem, molnlösningar mm.

I presentationen/filmen nämner jag massor av länkar och här hittar du dem:

Studieteknik på Björknässkolan 

Skola Hemma

https://www.inlasningstjanst.se/begreppa/

Inläsningstjänsts ”Begreppa”-filmer. Bra filmer viktiga begrepp i NO, SO och matte

https://www.ur.se/aktuellt#ur-play-en-resurs-for-larande-hemma

Bra filmer som stöttar upp i matte, svenska, engelska men också några andra ämnen:

Ingen inloggning krävs

Studi:

https://app.studi.se/signup?utm_campaign=studi_for_all&utm_medium=mess&utm_source=intercom

Filmer och Quiz i alla teoretiska ämnen

NE Läromedel i massor av ämnen (bl.a. bild, HK och idrott!) Även uppslagsverk ingår och mycket annat.

https://www.ne.se/

https://gleerupsportal.se

Filmer om hur det fungerar:

https://www.gleerups.se/support/kom-igang

https://digilar.se/ 

https://www.digiexam.com/

Mer om Digiexam här: https://support.digiexam.se/hc/sv

En kväll för vårdnadshavare om kompensatoriska verktyg

 

I går kväll var det äntligen dags för premiär för vår workshop om kompensatoriska verktyg för vårdnadshavare.

Förberedelse:

Jag har, i egenskap av någorlunda digitalt intresserad lärare, suttit ihop med speciallärarna för f-3, 4-6 och 7-9 och tittat igenom vilka kompensatoriska verktyg vi har tillgång till, vilka vi använder och vilka vi saknar.

Sen har vi letat rätt på verktyg för de funktioner vi saknat, köpt in dem och lärt oss dessa verktyg.

Inbjudan skickades ut:

Vi skrev ihop en inbjudan och fick hjälp av klasslärarna och mentorerna med vilka elever som vars vårdnadshavare borde bjudas in. Så här första gången vände vi oss bara till de elever som har någon typ av extra anpassning, åtgärdsprogram, dyslexi eller koncentrationssvårigheter. Inbjudan skickades ut av rektor och vårdnadshavare skickade en intresseanmälan till mig via mail.

Så här såg inbjudan ut: VH kompensatoriska verktyg

Kvällen:

En halvtimme innan starten var en klass med klassföräldrar där och sålde kaffe och kakor. Jag och speciallärarna hade ställt fram bord i aulan så att elever och vårdnadshavare satte sig ihop med andra från samma stadium.

Vi hälsa välkommen och sen gick vi (ganska överskådligt) igenom de program vi använder oftast.

• Office, avancerad läsare/utbildningsverktyget
• Digilär (det digitala läromedlets inbyggda funktioner)
• Gleerups onlineböcker (det digitala läromedlets inbyggda funktioner)
• Stavrex/Spellright
• Claroread
• Inläsningstjänst
• Legimus
• Speechnotes.co (tal till text)

Sen fick alla testa själva med stöd av ett dokument där vi samlat alla länkar och guider. Vi hade lagt dokumentet på bordet och dessutom hade vi en kort-länk och en QR-kod så att alla skulle kunna ta sig in. Vi gick runt och hjälpte till så mycket vi kunde. Vi kunde också registrera för Legimus och Inläsningstjänst på plats.

Här hittar ni vår sammanställning

Kvällen var väldigt lyckad, många vårdnadshavare uttryckte sin tacksamhet över att vi ordnat detta. Den enda kritiken som fanns var att de gärna hade fått en sådan här kväll tidigare.

Jag hoppas att det här kommer bli en tradition.

Till dig som är ny i läraryrket (eller för den delen erfaren) – jobba smart

Jag var uppe på vinden och letade bland gamla papper. Där fanns jag en kalender jag använde under sista året på min lärarutbildning i slutet av förra seklet. På anteckningssidorna längst bak fann jag denna lista ”NÄR JAG BLIR LÄRARE”

Bland en hel del mer eller mindre konkreta ”kom-ihåg-tips” finner jag dessa två:

• inte jobba hemma
• låt eleverna planera

Detta har den då 22-åriga, redan förnumstiga Helena skrivit till sitt framtida lärarjag. drygt 20 år sedan gissar jag.

Vad vill jag säga med detta? Jag vet inte riktigt egentligen men de närmaste veckan och den som varit kommer att handla ganska mycket om det. I onsdags kväll kunde man se ett program på SVT 1 från Lärlabbet där jag och mina elever är med och där jag pratar en del om att planera och att låta eleverna vara med och planera. Programmet går att se i efterhand här. En del av mina kollegor har sett det och vi har på så sätt kommit att tala om hur vi själva kan förbättra vår arbetssituation. Det är ju så att vi, till stor del, har ansvar för vår egen tid och tidsanvändning och att orden ”nej” samt ”det ska jag ordna senare, när jag har tid till det” används lite för sällan av lärare.

På torsdag ska jag få prata en kvart om temat Jobba smart – att vara en bra lärare utan att jobba ihjäl sig på KTH:s minikonferens Framtidens lärare. Där hoppas jag kunna gjuta mod i och inspirera några blivande lärare i att hantera sitt blivande ”lärarjags” arbetstid på bästa sätt.

För de nya lärare som inte lyssnar på torsdag och för de som inte vill läsa boken Jobba smart – din vägledning som lärare  (blogg post om den här)kommer här några korta tips:

 

Tyck om eleverna

Alla elever går att tycka om. Ditt jobb blir enklare och roligare om du skapar en förtroendefull relation till eleverna.

Lär dig läroplanen

Om du känner dig trygg i vad du som lärare verkligen ska försöka få eleverna att lära sig blir du inte ett lika lätt byte för för omfattande läroböcker, plattformar, kollegors/elevers/föräldrars tyckanden.

Låt eleverna vara de som sliter

Det är eleverna som ska jobba hårdast på lektionerna. Ta genvägar i form av att använda färdiga läromedel, provfrågor och uppgifter. De kanske inte är helt fantastiska men eftersom du kan ägna din tid åt annat lönar det sig i längden.

Digitala verktyg

Lär dig de verktyg du behöver kunna för att klara en arbetsvecka. Om du hela tiden känner dig osäker på det du måste göra ofta kommer det att dränera dig på energi. Bygg sedan på och upptäck allt som datorn kan göra snabbare och bättre än det vi gör analogt.  Låt bli skitsystem.

Planering

Håll koll på vilka lektioner du har till ditt förfogande. Skapa bra undervisning med de förutsättningar du har. Ändras förutsättningarna måste du ändra din planering. Trolla inte med knäna

Hitta kollegor/mentorer

Leta reda på ett bra bollplank. Ofta finns det bra erfarna lärare på skolan, annars finns det många som du når via Facebook och Twitter. Utnyttja oss med erfarenhet.

Var rädd om dig

Det där jag skrivit om att aldrig jobba hemma i min anteckning från 1999 har jag lyckats hålla. Det kan vara en god ide att sätta tydliga fysiska ramar för sig själv. Bestäm var och när du jobbar, när du läser och svarar på mail. Om du som lärare aldrig svarar elever och deras vårdnadshavare utanför vanlig kontorstid kommer de inte heller räkna med att du gör det. Läs på ditt arbetstidsavtal och håll dig till det. Blir det mer tid ena veckan, försök se till att det blir mindre tid veckan efter.

 

För en mer problematiserande, nyanserad och en smula ödmjuk förklaring till hur jag gör för att hinna med mitt jobb på arbetstiden och att faktiskt nästan aldrig uppleva att jag har för mycket att göra så rekommenderar jag ett samtal, min bok eller en föreläsning. Det blir enklare att ge hela bilden när jag får lite mer utrymme.

 

 

Digironden – digital arbetsmiljö

Ganska ofta har jag turen att hamna i intressanta sammanhang. Igår var jag på releasefest för Digironden som Sunt Arbetsliv tagit fram.  Jag var bjuden på festen eftersom jag varit med som bollplank lite i processen tack vare arbetet vi gjorde på Lärarnas Riksförbund med checklistan för en skyddsrond i den digitala arbetsmiljön.

Jag kan varmt rekommendera detta verktyg för att göra en digital skyddsrond. Det finns bra instruerande och mycket inspirerande filmer i verktyget. Det är proffsigt och snyggt och jag är stolt över att få varit en del av detta.

Titta på filmerna, visa dem för dina kollegor och börja prata om digital arbetsmiljö med dem. Jag tror att vi lärare alldeles för ofta accepterar usla digitala verktyg för att vi inte tror att det går att göra bättre. Sluta genast med det!

tyst enskilt arbete

Jag har en klass nu i årskurs 8 som jag har lite svårt att få att koncentrera sig. Arbetsron kommer inte automatiskt så att säga…

Så…

Vi övar.

Jag är av den övertygelsen att elever blir bra på det som de övar på och att de flesta kan koncentrera sig bättre i ett tyst klassrum.

Jag vill inte ha en skola där elever slås ut för att det är så rörigt på lektionerna och det krävs läxhjälp hemma för att ta igen det man missar då. Jag vill ha en skola för alla och där man som elev får förutsättningar att lära sig så mycket som möjligt under skoltid. Därför ägnar vi en del av lektionerna till ”tyst enskilt arbete”.

Vi (klassen och jag) har övat detta på alla möjliga sätt och haft några olika verktyg att ta till som hjälp. Vi testar, utvärderar och förbättrar. Just nu är vi överens om att det här är ett sätt som passar vår ”eget-arbete-lektion” bäst:

1. Vi börjar med ca 10 minuter genomgång av dagens nya matematikinnehåll (detta sker med penna på min dator, projicerat till skärmen i klassrummet och synkat till elevernas datorer, se mer i inlägget här.)
2. Jag kollar att alla har vässad penna, mattebok och räknehäfte samt att alla förstått dagens uppgift
3. Sen startar vi vi någon av dessa timers: https://www.online-stopwatch.com/sensory-timers/  så att den projiceras på skärmen i klassrummet.  Just den här klassen trivs bäst med denna bild. 
   Under dessa 10 minuter jobbar eleven helt tyst. Hen får inte ens fråga mig om hjälp. Detta för att öva uthålligheten och att öva upp strategier för vad man kan göra i matte när man kör fast och det inte finns någon lärare i närheten (tex: läsa uppgiften igen, titta på genomgången i onenoteboken, läsa sidorna i matteboken, lösa nästa uppgift och sedan backa tillbaka, tänka lite extra, rita en bild  etc)
4. När de dessa minuter är slut startar jag om timern med de antal minuter som är kvar tills vi ska summera lektionen gemensamt på slutet. Några elever brukar då räcka upp handen för att få hjälp med  något de körde fast på men det är påfallande få.
5. Under det andra ”timer-passet får eleverna dels fråga mig och dels viska lite matte med den de sitter bredvid men det är inte så många som väljer att göra det.

 

Jag tycker att det här fungerar väldigt bra. Eleverna får väldigt mycket gjort och de verkar väldigt nöjd och stolta efter lektionen. Vi kommer att fortsätta med detta så länge det behövs.