Archive for the ‘NO’ Category

Studieteknik, Astronomi och forskning

I somras blev jag introducerad till Håkan Fleischers SITRA-modell, en studietekniks-modell för högskolestudenter och jag tänkte direkt att det är synd att de ska behöva vänta så länge som till högskolan med att lära sig en modell för hur man kan studera effektivt. Håkan bygger sin modell SITRA på SQ3R. Läs med om SITRA här.

Jag brinner för att låta mina elever bli ”självgående” och att ”lära att lära” tycker jag är den viktigaste av EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande.

Mina elever går i ju i 9:an och jag vill skicka med dem så mycket som möjligt till gymnasiet. När vi (eleverna och jag) tillsammans planerade året/terminen frågade jag om de var intresserade av att prova en modell för studieteknik och eleverna var mycket positivt inställda till det. Jag ansåg att det passade bra att köra detta parallellt med att de skulle lära sig om astronomi i fysiken eftersom det finns mycket att läsa in och svårt att jobba laborativt.

Sagt och gjort. När vi kom till höstterminens fysik-pass var det dags att testa detta på riktigt. Tanken från början var faktiskt att Håkan själv skulle komma och dra sin modell för klassen men vi lyckades inte tajma ihop det riktigt. Lösningen var att jag ringde upp Håkan och kollade igenom att jag uppfattat modellen korrekt och sen spelade Håkan in en hälsning till mina elever på film som jag kunde visa upp. Eleverna kände sig väldigt speciella som fick denna hälsning. Tänk så lite som behövs!

Jag gick igenom hur denna studietekniks-modell fungerar samt vilka förutsättningar som gällde just för deras klass med vilka lektioner de hade till sitt förfogande samt när jag tänkte hålla föreläsning för dem och hur den skulle gå till. Jag håller väldigt sällan föreläsning en hel lektion för mina elever men det ingick i studieteknik-övningen nu tänkte jag och förberedde två olika astronomi-föreläsningar, den första med stödord utskrivna i bilderna, den andra med färre stödord och mer foton. Jag förberedde eleverna på att de skulle få åhörarkopior att anteckna på eller, för de som valt att anteckna med penna i Onenote, bildspelet som fil. Föreläsningarna var av typen envägskommunikation med frågor enbart på slutet, allt för att öva ett annat sätt än de tidigare varit utsatta för. Vi började med att eleverna fyllde på astronomi-kapitlet i boken med bra filmer som visar olika astronomiska fenomen. Mina elever har ju en interaktiv bok från Gleerups så de kan dela med sig filmer de hittat med varandra i själva boken.

Hur gick det då?

Att få eleverna att skriva planeringar var en uppförsbacke…men jag var mentalt förberedd. Jag ställde jättehöga krav på deras planeringar, de skulle ha en plan för vad de skulle göra på vilken lektion, vilka eftermiddagar de skulle ge sig själv läxa på och exakt vilka sidor de skulle jobba med, exakt när. Det var många av eleverna som tyckte att det var jobbigt och de vill helst skriva saker som ”läsa vidare” ,”plugga på” och liknande. De flesta eleverna köpte dock argumentet att det det är skönt att veta när man är klar med dagens uppgift och att man med gott samvete, i trygg förvissning o att hinna med allt kan gå vidare och göra något annat. En del av mina elever är ju stressade över skolarbetet och jag såg här min chans att ge dem en metod för att känna sig lediga ibland.

De eleverna som behövde mer stöd i arbetet med sin planering fick denna mall och jag hjälpte till med frågor om hur deras veckor ser ut, när proven infaller i de andra ämnena osv.

schema

En av eleverna gjorde en betydligt snyggare planering, analogt…

plan

Och sen då…?

Jo när eleverna väl gjort sin planering och vi är igång hör jag elever spontant säga saker som: ”Men det är ju jätteskönt, Helena, jag vet ju precis vad jag ska göra på lektionen”, ”Vet du hur skönt det var igår? När jag insåg att jag var klar med det jag gett mig själv i läxa och kunde gå ut och spela fotboll istället?” ”Helena! Ska du snacka mycket, eller kan vi sätta igång och börja jobba direkt?”

Min upplevelse av dessa ”eget arbete”-lektionerna då? Jo…helt fantastiska faktiskt. Jag startade varje ”eget arbete”-lektion med ett hej och välkommen och sen dirigerade jag ut att t.ex ”I klassrummet har vi mummel-nivå, här sitter de som vill kunna viskandes fråga någon kompis om något” och ”I grupprummet sitter de som vill ha helt knäpptyst och i korridoren sitter de som planerat in att jobba tillsammans med någon annan under lektionstid” Lektionerna avslutades med en ”tumme upp, åt sidan eller ner” om hur det funkat. Det var inte någon som gjorde ”tumme ner” på någon lektion. Eleverna uppmanades ibland att utvärdera sin planering och göra förändringar i den då jag försökte trycka på att det var viktigt att den var realistisk.

En väldigt häftig sak som hände var den vikarie-rapport jag fick när jag varit borta och föreläst på Skoldagarna i Malmö en dag:

vikarie

Stolt som en tupp! Det var ju dit jag ville!

Eleverna fick svara på några frågor i en enkät om hur det varit att jobba på det här sättet. Här är några svar:

”Tror jag kommer fortsätta att använda SITRA-systemet i andra ämnen och i gymnasiet. Jag lärde mig
bra med det. Även klassisk musik kommer jag fortsätta använda.”

”följa schemat och att jobba som vi gjort, syna, ta in information, repetera osv. funkade jättebra och var
ett bra sätt att plugga på.”

”Just i min planering så kunde jag inte plugga alla gånger på grund av sporter eller andra saker. Så
jag måste tänka på det när jag planerar igen”

”Jag vill säga att SITRA-modellen har varit väldigt genomtänkt och välplanerad, det blir inte alls stressigt
om man följer sin planering. Jag tänker göra denna modell med andra ämnen också eftersom man lär
sig så mycket mer och kommer ihåg mycket mer.”

Länk till min presentation om studieteknik finns här

Vill du läsa om mer om modellen säger envisa rykten att det kommer en bok till hösten…sitra-bok

Hälsoprojektet en summering

Så här har vi jobbat runt temat hälsa i mina 8:or denna termin.

Eleverna fick svara på frågan ”Hur skaffar man sig en god hälsa?” med hjälp av verktyget : Mentimeter där eleverna skickade sina svar direkt till sidan som jag hade uppe på projektorn. Vi gjorde ett ordmoln och ringade in de ord som var vanligast.

Eleverna fick sitta ihop i smågrupper och prata om hur de vill jobba i biologi under vårterminen utifrån kunskapskraven i ämnet.

Detta är elevernas förslag:

  • Podcast prat och resonera, samtal, diskussion
  • Film på undersökning  och lab
  • Göra en hemsida där allt samlas
  • Samtal begrepp naturvetenskaplig upptäckt podcast
  • Labrapport, film, osv
  • Källor-podcast, sida med text
  • Vad händer om man äter chips, socker i en podcast
  • Podcast / film om träning och kost
  • Testa att äta bara chips en vecka videoblogg/blogg
  • Animerad film (lera)

Efter lite resonemang enas klassen om:

  • Podcast om hälsa
  • Filmer om sex och samlevnad
  • En hälsolaboration
  • En länksamling

Allt detta presenterades sedan i klassens egna hälsosida:

http://www.attleva.n.nu/

klass8a

Vi har fått en del uppmärksamhet faktiskt. Det finns till och med två filmer om hur vi jobbat.

En film handlar om arbetet med hälsosidan:

Den andra filmen handlar om hur vi gjort:

Mina reflektioner om arbetet:

Fantastiskt som vanligt. Jag har ju numera alltid skyhöga förväntningar på eleverna men de överraskar mig ändå alltid positivt. De har jobbat och slitit och lärt sig massor. De har hjälpts åt och stöttat varandra och det blev ett riktigt fint resultat. Elever som inte varit så länge i Sverige och alltså inte kan så mycket svenska ännu, suffleras av de andra eleverna i radioprogrammen. De elever som vi har i klassen och som har ”svårigheter vid inlärning och socialt samspel” deltar med samma förutsättningar som de andra i filmskapande och redigering av filmen. Alla verkar känna en stolthet och ett gemensamt ansvar för slutprodukten. De resonerar om källor och de använder enbart musik och bilder som är fria för skol-användning. De resonerar också fantastiskt bra om hur kost, sömn och motion påverkar deras hälsa. Jag har, via deras videobloggar, dagböcker och fotobloggar fått följa med ”hem” till eleverna och tagit del av vad de upplever när de försökt ställa om sin kost eller sömn till något bättre. Helt igenom fantastiskt!

Typ LPP:er om de olika momenten:

hälsolaboration

filmer om sex och samlevnad

Podradio om hälsa

Podcast om hälsa

Terminen är igång och mina elever ska läsa biologi. Det finns en del kunskapskrav som handlar om att kunna samtala… I värsta fall är detta något som läraren ”höftar till” om huruvida en elev kan eller inte men jag gillar att ”ha på fötter” och tänkte då att jag gärna skulle vilja ha dessa samtal inspelade på något sätt.

Iden kom upp i klassrummet om att göra podcast. Kul tänker jag som inte gjort detta förut med dessa elever.

Eleverna är nu i full gång med att spela in sina program, de har samlat argument och tränat och idag har de spelat in program, utspridda så gott det går i vårt NO-hus på skolan. Jag har smugit omkring och försökt vara tillgänglig men tyst. De har valt bra frågor t.ex ”Varför är det så mycket osanningar om hälsa på internet?” ”Hur ska man äta om man är en vanlig tonåring?” ”Hur påverkar sömnen hälsan?” ”Varför är det bra med motion?” m.m.

bild (3)

Så här ser uppgiften ut:

PODCAST OM HÄLSA

Uppgift:

Skapa ett pod-radioprogram i grupp (2-3 elever) om en hälsofråga.

Central innehåll: 

Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer
och beroendeframkallande medel.

Tips på länkar:

Ladda ner audacity: http://audacity.sourceforge.net/?lang=sv

Film om hur audacity funkar: http://www.pim.skolverket.se/xp/handledningar/ljud/c/3/Instruktionsfilm/

Jinglar, fria att använda: http://www.multimedia.skolverket.se/Arkiv/Musik/Jinglar/

Pålitliga källor:

http://www.1177.se

http://www.umo.se/

Biologiboken: http://gleerupslms.se

Kunskapskrav som eleven kommer bli bedömd utifrån:

E C A
Eleven kan samtala om och diskutera  frågor som rör hälsa, (naturbruk och  ekologisk hållbarhet) och skiljer då fakta  från värderingar och formulerar  ställningstaganden med enkla  motiveringar samt beskriver några  tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, (naturbruk och ekologisk hållbarhet) och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, (naturbruk och ekologisk hållbarhet) och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda informationen på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, (sjukdom, sexualitet och ärftlighet) och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, (sjukdom, sexualitet och ärftlighet) och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, (sjukdom, sexualitet och ärftlighet) och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.

 

 

elevuppgift: skapa en interaktiv bok om ljud och ljus

I väntan på att alla läromedelsföretag ”taggar till ”och tar tag i interaktiviteten får 8a i uppgift att skapa egna interaktiva böcker. Detta är ett av alla sätt jag tänker att jag tränar eleverna i förmågan att ”lära att lära”.

Så här ser uppgiften ut:

Inlämningsuppgift för 8a om ljud och ljus

Din uppgift är att skriva en ”interaktiv bok” om ljud och ljus för högstadiet. Texten skall alltså vara anpassad i svårighetsgrad så att en elev på högstadiet som inte läst ljud och ljus ännu kan läsa den. En interaktiv bok måste ju förstås vara digital. Du jobbar därför i Prezi eller i en PowerPoint som du (eller jag) publicerar på Slideshare.

Det centrala innehållet från läroplanen (LGR11):

  • Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
  • Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklarings­modeller för hur ögat uppfattar färg.

Boken ska innehålla:

Svar på frågorna:

  • Hur bildas ljud?
  • Hur breder ljud ut sig?
  • Hur kan man registrera ljud?
  • Vad har ljud för egenskaper?
  • Hur påverkas hälsan av ljud?
  • Hur kan man minska hälsoriskerna med ljud?
  • Hur breder ljus ut sig?
  • Hur reflekteras och bryts ljus?
  • Hur uppfattar ögat färg?

Och dessutom:

  • Minst en film från Youtube som visar på någon funktion/animation/fenomen hos ljud respektive ljus.
  • Ett exempel på en naturvetenskaplig upptäckt om ljud eller ljus och hur den upptäckten påverkar människans levnadsvillkor.
  • Länk till minst en länk till en simulering om ljud respektive ljus och en förklaring vad man kan se och testa där. (ett förslag till laboration att göra i simuleringen)
  • Testa-dig-själv-frågor med facit.
  • En källförteckning där skriver ner alla dina källor och varför du just valt dessa. Du ska ha använt dig av minst fyra olika källor.

Din bok får inte innehålla:

Stulet material dvs. bilder och texter som du inte har upphovsrätt till.

länkar/källor:

Prezi (presentationsverktyg): www.prezi.com

Slideshare (ett ställe att dela sina ppt:er): http://www.slideshare.net

Studi: www.studi.se

Gleerupsboken kapitel 8 och 9: http://www.gleerupslms.se/

Simuleringar om ljus: http://phet.colorado.edu/en/simulations/category/physics/light-and-radiation

Simuleringar om ljud: http://phet.colorado.edu/en/simulations/category/physics/sound-and-waves

Youtube (för att hitta bra filmer): http://www.youtube.com/ (sök gärna på ”function” eller ”animation” + sound/light/optic/acustica för att hitta filmer om ljud och ljus)

Sökmotor: http://www.google.se (sök gärna på strängen ”applet ” + sound/light/optic/acustica för att få träffar på simuleringar)

Använd gärna översättningsprogram om engelskan är svår: http://translate.google.com/

Fria bilder: http://andreasskog.wordpress.com/2010/08/30/fria-bilder-i-undervisningen/

Skapa egna självrättande quiz: http://photopeach.com/

Kunskapskrav som kommer att bedömas är:

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda informationen på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Schema:

40 2/10

(Helena på kurs)

Se filmerna på Studi.se om ljus samt filmerna om ljus i Gleerupsboken.

 

3/10

Helena håller en genomgång om ljus

Du ska ha sett filmerna i Gleerups-boken på sidorna 88, 90 och 91 innan.

 

4/10

Temadag år 6+8

(ingen fysiklektion)

41 9/10

Museum

Passa på att lära dig massor av ljud och gör gärna en laboration där.

10/10

Helena håller en genomgång om ljud.

Du ska ha sett filmerna om ljud (2 st) på studi.se innan.

11/10

Eget arbete

42 16/10

Eget arbete

 

17/10

Eget arbete

 18/10

Inlämning

Kl. 9.55 ska länken vara hos Helena.

Din bok ska vara klar och tillgänglig kl.9.55 fredagen den 18/10.

Jag lovar att jag kommer länka till några elevarbeten sedan.

/Helena

Fjäderndag Nacka kommun

I onsdags den 6/2 var det Fjäderndag i Nacka kommun och det var roligt! Fjädernpriset är ett pris som delas ut av kommunen, mer kan du läsa här. Jag var en av dem som fick priset 2012 och då ingår att man får skriva en ”någorlunda vetenskaplig artikel”. Jag skrev en om ”IT som en naturlig del av NO och teknikundervisningen” Artikeln kan du läsa här: artikel   Dagen  var fylld med pompa och ståt! Det var inledningstal, blommor, lunch och prisutdelning. Fantastiskt lyxigt och roligt!

diplomVi ”fjädrar” fick också tillfälle att berätta om vårt arbete. Jag passade på att lyssna på min kollega Åsa Girgensohn som skrivit om ”Matematik och Youtube”. Det var förstås väldigt intressant och inspirerande!

När jag skulle skriva ihop min presentation insåg jag att jag är otroligt trött på IT som begrepp. Jag pratar ju gärna, eller väldigt gärna, om vad jag gör i klassrummet och mycket av det vi gör är ju med datorn eller telefonen som redskap… Men det är ju inte det som är grejen! Grejen är ju det individualiserade, det varierade, det ämnesintegrerade, det motiverande, de tydliga förväntade målen, förhållningssättet till elever, EU:s nyckelkompetenser, 21st centurys skills, en ömsesidig respekt, en nyfikenhet, att våga göra, att våga misslyckas,  att skratta, att pröva och LGR11, LGR11 och LGR11! (jag lovar ett längre inlägg om detta senare…)

Ja, ja jag tog mig i kragen och skrev ihop en presentation iallafall 😉

Efter presentationer och lunch fick vi det bästa priset: Att lyssna på Richard Gerver (http://www.richardgerver.com/) när han pratade om ”Creating tomorrow’s schools taday”. Otroligt inspirerande!

animerad film forts…

så där ja!

Nu har det varit deadline på animerad-materia-filmerna. Här kommer några smakprov:

 

animerad film i fysik och kemi

Just nu håller mina 7:or på med animerad film i ett ämnesintegrerat moment (kemi och fysik). Vi läser ”materia”. För att ”göra begreppen till sina” får eleverna göra varsin animerad film om en frågeställning/begrepp.

  • Frågeställningarna de kunde välja på var :
  • Förklara skillnaden mellan vad som är materia och vad som inte är det
  • Beskriv en atom
  • Vad är densitet?
  • Hur funkar det periodiska systemet?
  • Vad är det för skillnad på olika grundämnen?
  • Skillnad mellan grundämne och kemisk förening
  • Vad är volym?
  • Atomer blir molekyler
  • Hur smälter tenn?
  • Vad händer med Magnesium när det brinner?
  • Fast – Flytande – Gas
  • eget val på Materia-temat

Eleverna presenterades snabbt för några olika program-alternativ Stopmotion (för Android) Imotion (för Ipad, Iphone) eller moviemaker och animatorDV (för PC). De fick i läxa att lära sig ett av programmen tillräckligt bra för att få till en film som går att lägga upp på Youtube.

Sen hade vi några ”vanliga” lektioner med labbar, genomgångar mm och nu är det dags att göra film med materia-innehåll! Full aktivitet på lektionerna, jag håller med en del rekvisita i form av partikelmodell-kulor, legobitar, stenar mm. En del elever ritar i t.ex Paintoch sparar bilderna för att sedan klippa ihop. En del elever ritar på tavlan eller på andra ”små-whiteboards” och fotar. Jag har redan sett en del av filmerna och de är bra!

Det som är intressant att man som elev verkligen tvingas lära sig begreppen för att kunna visa dem i en film…

Filmerna skall sedan läggas upp på Youtube så att alla elever i klasserna ska kunna titta på varandras filmer. (det kommer länkar sen…)

 

Program:

Stopmotion-android: https://play.google.com/store/apps/details?id=com.octoroid.komadori.lite&hl=sv

Imotion för Ipad: https://itunes.apple.com/us/app/imotion-hd/id421365625?mt=8

Animator DV (PC): http://animatordv.com/download_free.php

Moviemaker (PC): http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows-live/movie-maker-get-started

Kurs om animerad film på Skolverkets Multimediabyrån: http://www.multimedia.skolutveckling.se/Kurser/Video/Animera-med-DV/Programvaror/